Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vattenbyggnader - Vattenkraftanläggningar, av Gottfried Berg och Walo Finné - Tilloppets driftsinrättningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
374
VATTENBYGGNADER.
dade föroreningar föras härigenom upp till ett tvärgående transportband, vilket bortför
avfallet till en vagn å stranden. Apparaten drives med en liten elektrisk motor.
I vattendrag, där flottning av obarkat virke förekommer, såsom i våra norrländska
älvar, kan anhopningen av bark och träfibrer i hög grad försvåra renhållningen av
fingrindarna. Grindrensningen med handrakor blir därvid tidvis mycket krävande, och
mekaniska anordningar få därför större betydelse. Sålunda har vid Sikfors kraftverk
i Pite älv installerats en rensningsmaskin, som visat sig mycket ändamålsenlig. Rens-
Fig. 451. Fingrind, som icke vederbörligen rensats.
ningsmaskiner konstruerade enligt samma principer finnas i användning vid ett flertal
stora kraftverk i södra Europa. De äro uppfunna och tillverkas av den schweiziska
firman Leon Jonneret & Fils ainés, Genève. En exteriör av en sådan rensningsapparat
visas i fig. 450. Det från grindarna avlägsnade avfallet uppsamlas i en skopa. Bilden
är tagen i det ögonblick skopan stiger över vattenytan för att avstjälpa innehållet i den
under maskinen fästade behållaren. Hela rensningsapparaten är flyttbar på räls,
utlagda längs hela intaget. Manövreringen skötes av mannen, som befinner sig inuti
överbyggnaden.
Att rensning av fingrindar är nödvändig erfares så snart som detta arbete
efter-sättes. Till belysande härav visas fig. 451, framställande en vanskött fingrind.
Isen är orsaken till många svårigheter vid kraftverken under vintern.
I vatten, som framrinner med större hastighet, kan vanlig ytis icke bildas. Icke
desto mindre förekommer ofta is i sådan mängd, att kraftverkens drift i hög grad
försvåras. För förståelse av huru dessa issvårigheter uppkomma och huru de avhjälpas,
torde det intressanta problemet om isbildningen något böra beröras.
Att drivis härrörande från ett upprivet istäcke kan förekomma i vattendragen är
en känd sak. Särskilt under isläggningstiden, innan det å lugnvattnet bildade istäcket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
