Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vattenbyggnader - Vattenkraftanläggningar, av Gottfried Berg och Walo Finné - Tilloppets driftsinrättningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
376
VATTENBYGGNADER.
delbart, eller snart, kristallisation. Om däremot ett spår av vatten, som förvarats vid
rumstemperatur, tillföres, äger ingen kristallisation rum. Härur kan dragas den
slutsatsen (enligt Benedicks), att så snart vatten hålles någon viss tid vid nära
fryspunkts-temperatur, innehåller det en hel del kristallisationskärnor, som göra, att vid sänkning
under fryspunkten kristallisation inträffar; om däremot vattnet hålles vid högre
temperatur, så försvinna kristallisationskärnorna, och om temperaturen sedan relativt hastigt
sjunker under fryspunkten, så inträffar överkylning — på grund av brist på
kristallisationskärnor (som endast långsamt nybildas).
Med hänsyn till de genom experimenten vunna erfarenheterna anser Benedicks, att
överkylning av vattnet i floderna är att förvänta, om varm väderlek, då kristallisations-
Fig. 453. Sandfång (Ackersand, Tyskland).
kärnor saknas, följes av plötsligt inträffande stark köld, då vattnet kan kraftigt avkylas,
innan kristallisationskärnor hinna bildas, överkylningen kan sedan hastigt utlösas i
iskravning genom snöfall, varvid kristallisationskärnor tillföras i stor mängd, eller på
vissa platser genom störningar i vattenföringen och beröring med fasta föremål (grunda
forsar, skyddsgrindar, turbiner etc., där bildandet av iskristaller underlättas).
Issörpningen, kravningen, underlättas av forsarna och många gånger kan
sörp-ningen bliva så fullständig, att vattnet liknar en gröt, bestående av ett stort antal
islameller som genomsätta varandra och bilda ett nätverk, genom vilket vattnet med
svårighet kan sila.
Genom att skapa en lugnvattenbassäng, som sträcker sig långt uppåt vattendraget,
kan risken för issörpning nedsättas, men icke helt bortelimineras. Sedan ett istäcke
bildats på en sådan bassäng, uppstår ingen sörpning. Men dessförinnan kan vattnet
hava blivit underkylt och om ett snöfall då inträffar, tillföres därmed
kristallisationskärnor, och issörpningen inträder ögonblickligen. Det skyddande istäckets bildande
kan dessutom fördröjas av storm och blåst, och isbildningen under tiden ske i form av
sörpning. Erfarenheten från våra norrländska vattendrag visar, att olägenheterna av
issörpningen äro störst under tiden närmast före isläggningen på sjöar och lugnvatten.
Ett istäcke är således det bästa skyddet mot issörpning, och ofta tillgripas
artificiella medel, bestående i utläggande av ett flytande nätverk av timmerstockar, för
åstadkommande av ett istäcke i kanaler och strömmar, där vattnets hastighet är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
