Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vattenbyggnader - Vattenkraftmaskiner och pumpar, av K. I. Karlsson och Birger Norsell - Vattenhjul och turbiner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
458
VATTENBYGGNADER.
Fig. 2557. Skvalthjul. (Harzer: Turbinen.)
Fig. 558. Skedhjul. Slipning av städ. (Rinman.)
att ej behöva frihängas. Ingen
del av fallet behöver då
släppas, och hjulet är under vatten
skyddat för frosten.
Tjugufem sådana hjul,
byggda av trä med en diameter
av 0.98 och en höjd av 0.27
meter, drevo med ett fall av
omkring 2.3 meter en stor
kvarn, Moulin du Basade,
ännu tillfinnandes i staden
Toulouse. Andra funnos vid
1800-talets början längs floden
Aude, ibland vid fall, som
knappast nådde 1.5 meters höjd.
Vid högre fall däremot
åter-kommo de fritt liggande hjulen,
uppställda på det sätt fig. 561
visar.
Skovlarnas krökning. Den
fria strålens verkningssätt på
skovlarna uppmärksammades
av vetenskapen redan på
1760-talet, då Borda ägnade det en
utredning i samband med sin
undersökning av de arbets
-förluster som uppstå, när en
vattenström bryter sig mot en
hjulskovel eller i en tvär
utvidgning av en kanal. I ett till
franska vetenskapsakademien år
1767 ingivet meddelande visade
han, hur skovelns inloppskant
bör böjas upp mot den
infallande strålen för att icke splittra
den och hur strålen, för att
avge större delen av sin levande
kraft till hjulet, bör glida av
skoveln bakåt ungefär lika
hastigt som skoveln själv rör sig
framåt. Fig. 563 visar
has-tighetsfördelningen och den
härledda utformningen av de
alltjämt skedformiga skovlarna.
Hans tankegång gick
verkningssättet så inpå livet, att den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
