Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vattenbyggnader - Vattenkraftmaskiner och pumpar, av K. I. Karlsson och Birger Norsell - Vattenhjul och turbiner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VATTENKRAFTMASKINER OCH PUMPAR. VATTENHJUL OCH TURBINER. 459
följande utvecklingen ännu fasthåller vid skovelformer som i det väsentliga äro
Bordas.
De napoleonska krigen följdes av en stark uppblomstring av industrien. Navier
sammanförde och bearbetade i en ny upplaga av Bélidors arbete, som utgavs år 1819,
vad på skilda håll skapats och bidrog därigenom
till uppslagens befruktning och mognande. Han
sökte tillämpa Bordas beräkningssätt på
skruv-och karhjulen och ville inskränka skovelkransens
bredd för att säkrare styra vattnets övergång på
skovlarna. Han föreslog även att Eulers ledkrans
skulle anbringas på de med konst utbildade
ström-snurrorna — med krökta skövlar — och framhöll,
att skruvhjulets verkan skulle förbättras, om
manteln fästes på hjulet. Han undersökte även
centri-fugalkraftens inflytande vid hjul med vidgad och
med sammandragen utloppskrans. Bland de senare
upptog han, utom skruvhjulen, en av d’Hectot
uppfunnen och av Carnot lovordad danaid,
uppkallad efter Danaos’ döttrar, vilka i sagan sonade
morden på sina män med att i underjorden fylla
vatten på ett kar med hål i bottnen. En inledning av vattnet genom runt hjulet tätt
sittande pipor hade Adamson föreslagit ett par år tidigare, men i förening med ett
konstlöst skovelhjul.
Fig. 559. Päronhjul. (Bélidor: Arch. hydr.
Försök. Samtidigt livades arbetet på vattenmotorernas förbättring av
maskinbyggnadskonstens framgångar inom industrien. För uppmätning av arbetsmaskinernas
kraftförbrukning hade White år 1801 uppfunnit dynamometern. För kraftmaskinernas
provbelastning uppfann de Prony år 1821 bromsdynamometern, fig. 535, som på
samma gång belastar maskinen och mäter dess effekt. Genom sin ovanliga enkelhet
och anpassningsförmåga — den har först i våra dagar kunnat undanträngas av den
vid större effektbelopp ofarligare vätskebromsen och av den bekvämare elektriska
effektmätningen — blev den ett lika mäktigt hjälpmedel till vattenkraftmaskinernas
utveckling som den av Watt uppfunna indikatorn till ångmaskinens.
Med iver gick man till undersökning av vattenhjulens och strömsnurrornas
hushållning med vattnet. Omfattande provningar av de gamla kvarnhjulen i Toulouse
utfördes år 1822 av Piobert och T ardy, vilka utan att känna de Pronys byggde en
liknande broms. Erfarenheterna synas, på grund av ofullkomligheter i sätten för
vattenmängds mätningen, ibland ha varit osäkra, men de fritt liggande strömsnurrorna
torde vid bästa fart och pådrag ha tillvaratagit över 0.4o, karhjulen endast 0.25 av
det i fallet omsatta arbetet.
Karhjulens förluster hänförde man till läckningen runt hjulet och att den fria
strömningen i karet icke ger vattnet samma infallsriktning och hastighet överallt,
varken efter karets omkrets eller över skovlarnas inloppskanter, och att hjulet
därför mestadels arbetar med oriktig skovelvinkel. Följderna torde förvärrats av att
skoveln var för starkt krökt. Fig. 564 visar skovelsnitten till två av hjulen i Moulin
du Basade, vars linjer trots materialet i flera avseenden tillhöra ett långt senare
skede i utvecklingen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
