Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vattenbyggnader - Vattenkraftmaskiner och pumpar, av K. I. Karlsson och Birger Norsell - Vattenhjul och turbiner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
508
VATTENBYGGNADER.
samme tillverkare byggda, fyr-kopplade och med vridbara ledskenor utrustade
turbinerna i Wangen följer intrycket att den europeiska uppfattningen börjat stadga sig.
Fig. 644. Schaads pådrag. (Buchetti.)
Fig. 645. Zodels pådrag. (Buchetti.)
Högtrycksanläggningar. Med sin goda reglering erbjuder Francis-turbinen med
vridbara ledskenor fördelen framför Girard-turbinen att ingen del av fallet behöver
släppas. I smärre vattendrag med gott fall vann också Voith tidigt avsättning för sina
Francis-turbiner, som utmärkte sig för ett fullödigt byggnadssätt, och erövrade därmed,
i seg kamp mot konservativa medtävlare,
fallhöjder upp till 100 meter. Hans
banbrytande arbete krönes av de vackra
spiral-turbinerna, av vilka den första byggdes
redan år 1886 för ett fall av 17 meter. Fig.
646 visar vad turbinen därmed vinner i
tillgänglighet.
Ett av de allra största och det bäst
belägna vattenfallet i världen är det ryktbara
Niagara-fallet, vars industriella utnyttjande
går tillbaka till år 1861, då den första
kraft-kanalen grävdes. År 1892 hade
vattenförbrukningen vuxit så starkt att man måste
utnyttja huvudfallets hela höjd, omkring 65
meter, i ett stort kraftverk. Den för den
amerikanska turbintekniken nya och genom
de ovanliga måtten svåra uppgiften löstes
djärvt och lyckligt av James Leffel & Co,
som åren 1892—96 levererade de av fig.
647 visade Francis-turbinerna med
vridbara ledskenor, ritade av A. F. Sparks.
Under tiden började nya kraftverk att
växa upp, alla beryktade för sina stora mått
och sin ovanliga anordning. Turbinerna
häm
tades från både den nya och den gamla världen och utgjorde snart en provkarta
på alla då gängse byggnadssätt. År 1898 utvidgades det första verket med
Geyelin-Jonval-turbiner av något större effekt, medan åren 1895—1900 de beryktade, av
Faesch & Piccard, sedermera Piccard, Pictet & Cie efter internationell tävlan år
1890 ritade och på Morris’ varv i Philadelphia byggda Fourneyron-turbinerna, fig.
648, igångsattes i det första s. k. tunnelkraftverket — beskrivet i Uppf. Bok,
del III, — vilket blott tillvaratog 40 meter av fallet. Uppställningssättet
föreskrevs av kraftverkets läge ovanför fallet, från vilket det förvisats för att ej sätta en
ny fläck på dess naturskönhet. Herschel, kraftbolagets sakkunnige, ansåg att
anläggningen med sina 40 meter höga axlar och tunga rotorer icke kunde utföras utan den
europeiska maskinteknikens hjälp. Om än i blygsammare omfång hade detta
uppställ-ningssätt använts i förening med Jonval-turbiner redan i de äldre verken som förlagts
i bergväggen nedom fallet, men anläggningarna hade icke alltid visat sig vuxna det
höga trycket. Jonval-turbinen höll sig emellertid kvar i det träsliperi som samtidigt
byggdes invid tunnelkraftverket, med koniska kuggväxlar mellan turbin- och slipaxlarna.
Fig. 649 visar en av dessa under Geyelins ledning byggda turbiner; avloppet är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
