Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vattenbyggnader - Vattenkraftmaskiner och pumpar, av K. I. Karlsson och Birger Norsell - Vattenhjul och turbiner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
522
VATTENBYGGN ÅDER.
I Skandinavien följde man ganska tidigt detta föredöme, medan de ledande
turbin-verkstäderna på kontinenten ansågo att vattnets styrning på hjulet därigenom blev
otillfredsställande invid bandet och därför läto dess inloppskant följa skovelns
indragning, som fig. 673 visar. Man fasthöll länge vid denna profilform, som trots
understöd av omfattande försök med betydande hjälpmedel, varmed verkstäder och
högskolor med tiden utrustades, icke visade sig lika fruktbar som den amerikanska. En
annan men gammal villfarelse, som man
först genom Oesterlens försök år 1911
kom ifrån, var, att skovlarnas
avlopps-kanter måste förlängas så att
kanalväggarna bliva parallella i
mynnings-tvärsnitten, »arbetsfria ändar», fig. 670.
Till inloppskanten utsträckte man
egendomligt nog aldrig denna
tankegång. Tekniken, som med grova bilder
ofta nödgas ersätta den alltför
invecklade eller svårtydda verkligheten, svävar
i ständig fara att fångas i inlärda
uppfattningar.
När vid sekelskiftet
elektricitetsverken klandrade de europeiska
turbintill-verkarna för att deras
erbjudanden till varvtalet och även
verkningsgraden voro alltför underlägsna de
amerikanska, inköptes åren 1898—1905 några
amerikanska turbiner av europeiska
verkstäder och provades. Utgången
ansågs nog av många avslöja icke blott
överdriften i de amerikanska
leverantörernas utfästelser utan rent av
bedrägeri vid provningsintygens utfärdande.
Någon ojävig dom däröver har ej fällts,
då utredningen varken är bindande eller
strängt opartisk, men det finnes intet
egentligt skäl att tillskriva
skiljaktigheterna andra orsaker än svårigheter att
i annan storlek eftergöra lyckade modeller och ojämnheter i tillverkningen samt-icke
minst skillnader i uppställningssätt, fallhöjd, hjuldiameter och friktionsmotstånd i
lagren. Dessa omständigheter få ett väsentligt inflytande då hjulets diameter är
liten och fallet lågt. En 16" New American-turbin, som provades i Sundshausen år
1901, gav blott 72 procent bästa verkningsgrad, medan en annan med 19" diameter,
som provades vid Finshyttan år 1905, gav 76.5. En 30" Samson-turbin, modell 1897,
som provades av Voith, gav en verkningsgrad av 72.5 procent. Om 16"
»American»-tur-binen förelåg ett intyg från Holyoke visande en bästa verkningsgrad av 80.5 procent,
men vid monteringen i Sundshausen år 1901, där fallet var något över 2 meter, kom
man ej ned till samma ringa friktionsmotstånd i pockenholslagren som intyget
förutsatte. På kontinenten stärkte dessa prov den falska känslan av överlägsenhet gent-
Fig. 675. Sambandet mellan specifika varvtalet och
verkningsgraden av en och samma turbin enl. Moody.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
