Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vattenbyggnader - Vattenkraftmaskiner och pumpar, av K. I. Karlsson och Birger Norsell - Vattenhjul och turbiner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VATTENKRAFTMASKINER och pumpar, vattenhjul och turbiner. 553
1890-talet dit hänförde egendomliga fartförluster och längre fram vid ångturbindriftens
införande hade att kämpa mot allvarsamma propellerfrätningar. Den märkligaste
drabbade »Mauretania», vars fyra bronspropellrar, vägande var och en 20 ton, svårt
skadades efter endast några månadérs drift. Skadorna undersöktes av Silberrad,
vilken fann, att vattnet bortfört den grundmassa som sammankittar kristallerna i lege-
Fig. 726. Hydraulisk koppling varmed den yttre tvillingturbinens pådrag frånskilj es, Älvkarleby.
Verkstaden, Kristinehamn.
ringen. Han lyckades även att finna ett botemedel i en ny, vida motståndskraftigare
legering som benämndes »turbadium».
En av engelska amiralitetet år 1915 tillsatt kommitté satte frätningarna i ett
bestämt samband med de kavitationer som uppstå i kärnan av virvlar som lösa sig från
kanterna av snabbtgående och hårt belastade propellerblad, fig. 727, eller från
ut-språng på fartygsskrovet. Det starka smatter, som stundom åtföljer dem och som
påminner om det ljud som uppstår när en ångstråle införes under vatten, hade givit Parsons
uppfattningen — som kommittén sedan gjorde till sin — att kavitationernas liksom
ångblåsornas instörtande medför slag i vätskemassan som träffa skovlarna med sådan
kraft att dessa hamras sönder. Emellertid lyckades kommittén knappast att
tillfreds
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
