Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vattenbyggnader - Vattenkraftmaskiner och pumpar, av K. I. Karlsson och Birger Norsell - Vattenhjul och turbiner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
554
VATTENBYGGNADER.
ställande förklara kur kavitationerna plötsligt bringas att sammanstörta, ej heller hur
metallens förstörelse försiggår.
Föttinger iakttog vid sina försök i Hamburg år 1914 att även glasväggen i en kanal,
vari han ville undersöka hur kavitationerna bildas kring en snettställd turbinskovel,
vid stor strömhastighet angreps av vattnet. Åren 1922—24 gjorde han nya försök med
Venturi-rör av glas, i vars förträngning han redan vid måttlig hastighet lyckades
framkalla kavitationsblåsor, som vid slutet av den vidgande delen slöto sig med starka smällar.
Då gott glas knappast angripes märkbart av vattnet, ansåg han sig ha visat, att även
Fig. 727. Parsons’ framställning av kavitationen vid. en propeller. (Wasserkraftjahrbncb.)
metallen egentligen hamras sönder och att den kemiska frätningen icke betyder mera än
röstning och oxidering under vanliga förhållanden.
Förklaringen synes likväl icke vara så enkel. Blåsornas plötsliga instörtande torde
ske i övergångsytor som uppstå i vattenmassan, i vilka en del av hastigheten med ett
språng omsättes i tryck. Slagen torde vanligtvis inträffa på något avstånd från
skovel-ytan och påkänningen i skoveln därför knappast vara farlig i och för sig. En ledtråd
ge kanske Mc Adams’ undersökningar över den galopperande frätning av metaller som
uppträder, när de under vattenbegjutning utsättas för en växlande påkänning, vid
vilken ytliga skador lätt framkalla utmattningsbrott. Även rostfritt stål och andra
metaller än järn angripas därvid. De med arbetsöverföringen sammanhängande
på-känningarna pch därmed förbundna vibrationer skulle då intaga ett betydande mm
bland de verkande krafterna, en synpunkt som redan vid de första undersökningarna
av propellerfrätningarna framhölls av Ramsay, vilken ville återföra dem till elektriska
potentialskillnader, framkallade av spänningarna i materialet. Att elektrokemi ska,
förlopp äro starkt inblandade är sannolikt.
På Kaplan- och propellerturbinerna överfördes skeppsbyggarnas rön och
uppfattningar av D. Thoma. De omständigheter som motverka kavitationen — d. v. s. att
vattenströmmen släpper skovelns läsida — sammanfattade han i ett tal:
ho hs
G =
H
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
