Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vattenbyggnader - Vattenkraftmaskiner och pumpar, av K. I. Karlsson och Birger Norsell - Automatiska hastighetsregulatorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
632
VATTENBYGGNADER.
tionen, men tar hänsyn till okänsligheten genom att i diagrammet draga en ny
linje a’—b’—b”—d’ o. s. v., vars avstånd från P—b—d o. s. v. anger hur
mycket pendelhylsan ligger efter i hastighet, ser man hur in- och omkopplingen av
pådragsrörelsen jördröjes—P1—a, c—d och d—e—varje gång turbinens hastighet
på linjen Px—P2—P3 återkommer till den
normala. Följer man förloppet vidare,
finner man att regulatorn för varje nytt
slag avlägsnar drifttillståndet från
jämviktsläget i P2, som den skulle söka upp.
Ofta beror lasten endast i ringa mån
av hastigheten. Lastlinjerna kunna då
dragas räta och vertikala. Om man därtill
föreställer sig att pendeln är masslös och
ställtyget friktionsfritt skulle diagrammet
väsentligt förenklas som fig. 853 b visar. Även i detta enkla fall, där man satt
sig över alla besvärande omständigheter, hemfaller regulatorn till oupphörliga
svängningar, linjen Px—a’—P1} kring jämviktsläget.
Återföringen. Vilken vidd svängningen kan få bestämmes väsentligen av
belastningens art, pådragets stängningshastighet, svänghjulets storlek och pendelns
okänslighet. Av flera skäl fordrar man ovillkorligen att regleringen skall vara fri från
stående svängningar eller stabil.
Diagrammet visar också vilken utväg man slutligen fann ur svårigheterna. Om
man på reläet anbringar en sådan anordning att regulatorn inställer, icke ett
oföränderligt, men ett med växande last fallande varvtal, linjen Pr—P2"—P3", omkastas
pådragsrörelsen redan vid a,
b, c, o. s. v. och
svängningarna bringas därigenom
att snabbt avtaga i vidd.
Denna lösning gavs av den
av Farcot år 1873 uppfunna
och på ångstyrmaskinen först
tillämpade återföringen,
vilken binder pådragets och
hylsans rörelser vid varandra
på det sätt fig. 852 b
visar. Pådraget följer därmed
slaviskt hylsans rörelser och
stannar, varje gång hylsan
stannar, i det av henne
utpekade läget.
Regulatortekniken
började under 1890-talet allmänt
att komma in på rätta vägar
och strävandena att förbättra
och fullända den mekaniska
regulatorn med omkastbar
Fig. 854. Voiths mekaniska regulator.
Fig. 853 b.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
