Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Navigation, av S. Ulff - De nutida nautiska hjälpmedlen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE NUTIDA NAUTISKA HJÄLPMEDLEN.
685
kommit, men i stort sett har man återgått till de allmänt vedertagna principerna, sådana
de utvecklats av de i det föregående nämnda föregångsmännen.
Men även talrika förbättringar ha införts. Dessa ha särskilt berört konstruktionen
av regulatorn, i avsikt att göra denna mera oberoende av temperaturförändringar, eller,
som det kallas, göra kronometern temperaturkompenserad. Kompenseringen för
spiralfjäderns förändringar med temperaturen har i allmänhet lagts hos oron, dock har på
senare tiden till material i denna fjäder börjat användas en av nobelpristagaren dr
Güillaume uppfunnen legering kallad »elinvar». Emedan denna ej förändrar sin
elasti-citet vid temperaturförändring har behovet av kompensering för spiralfjäderns
elasticitets-förändringar därmed bortfallit. Dr Guillaume har vidare genom nickel-stållegeringen
»invar», som ej nämnvärt förändrar sina dimensioner vid temperaturförändring,
frambringat ett material, varigenom även oron av sig själv kan bliva kompenserad. Fig. 914
visar verket till en modern kronometer, uttagen ur sitt hölje och upp- och nedvänd.
Säkerhetsanordningar för sjöfarten. Fyrar. [Till de sjöfarandes hjälp finnas
flerstädes vid kusterna fyrar och fyrskepp. Man skiljer mellan kustfyrar och
hamn-eller ledfyrar, de förra tjänande till ledning vid närmandet till land eller navigering
längs kusten, de senare vid gång i skärgårdsfarleder eller in till hamnar. Av fyrarnas
ändamål beror deras byggnadssätt; kustfyrarna äro vanligen höga sten- eller järntorn
förenande det dubbla ändamålet att om dagen utgöra ett väl synligt sjömärke och att om
natten giva en tillräckligt hög uppställningsplats för ljuskällan. Även den kraftigaste
ljuskälla skulle nämligen få en tämligen kort lysvidd vid en lågt uppställd fyr, emedan
ljuset då skulle bortskymmas av jordytans rundning. Led- och hamnfyrar däremot
kunna uppställas lågt, deras placering beror av farvattnets beskaffenhet; ej sällan är så
ordnat att två dylika hållna överens utvisa farledsriktningen.
Vid vissa hamninlopp eller vid långt till sjöss liggande grund finnas fyrskepp
förankrade. Dessa äro närmast att betrakta som flytande fyrar och äro oftast utrustade
för avgivande av signaler under tjocka (dimma) samt numera även med
radiotelegraf.
Såsom förut är omnämnt funnos fyrar redan i forntiden, då vanligen bestående av
brinnande bål å höjder eller klippor, och ända in på 1700-talet nöjde man sig med en
öppen stenkolseld i en s. k. fyrpanna på toppen av torn eller dylikt. Sådana voro de
första fyrar som anlades i Sverige: nämligen på Kullen vid Öresund år 1560, vid Falsterbo
1635 och vid Landsort år 1669 m. fl. Småningom började man använda ro voljelampor
såsom ljuskälla samt metallspeglar för ljusets reflexion och övergick senare till enkla
rundbrännare eller lampor med flera koncentriska vekar. Under Senare hälften av
1800-talet började fotogen alltmer användas i lamporna, och efter det successiva
införandet av glöd-, acetylengas- och elektriskt ljus ha så avsevärda förstärkningar av
lyskraften uppnåtts, att denna numera uppgår till över en miljon normalljus vid större
fyrar.
Det största framsteget inom fyrväsendet bildar dock den av den franske fysikern
A. J. Fresnel uppfunna linsapparaten. Denna består av en kring ljuskällan anbragt rund
eller mångkantig s. k. trumma av slipade glas så konstruerad, att ljuset samlas och
utsändes i önskade riktningar, och därtill försedd med sådana anordningar att ljuset med
vissa mellantider kan förmörkas eller förstärkas. Härigenom vinnes möjlighet att giva
fyrarna olika karaktärer, så att de av de sjöfarande kunna särskiljas från varandra.
Sålunda finnas fyrar med:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
