Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Skeppsbyggnad, av Nils J. Ljungzell - Skepp och båtar. Allmänna begrepp - Storlek — olika slags ton - Huvuddimensioner m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKEPP OCH BÅTAR. ALLMÄNNA BEGREPP. 697
Storlek — olika slags ton.
Ett skepps storlek kan anges på åtskilliga sätt, exempelvis genom att uppge dess
totalvikt (däri inbegripet egen vikt, passagerare, last etc.), som är lika med motsvarande
viktdeplacement, och som uppskattas i s. k. deplacementton, d. v. s. metriska ton om 1 000
kg, någon gång i engelska tons, som äro en obetydlighet större, eller om 1 01 6,0475 kg.
(Ett engelskt ton om, runt räknat, 1 016 kg är således ungefär 1.6 % större än ett
metriskt ton. Är en båts deplacement eller totalvikt uppgiven i engelska tons, göres alltså
ett tillägg av 1.6 % för att få total vikten i metriska ton, i omvänt fall ett avdrag av
16
— eller 1.58 %.)
Moderna krigsfartygs storlek framgår ofta bäst genom uppgift å antalet
deplacementton. Däremot är det sällan handelsfartygs storlek omnämnes i deplacementton.
Utan handelsskeppens dräktighet (= tonnage) eller lastdryghet äro de vanliga
storhetsmätarna.
Dräktigheten eller tonnaget anger ett fartygs invändiga rymd, uttryckt i engelska
registerton om 100 kubikfot = 2.83 kbm. Om den totala rymden av ett skepp med
överbyggnader t. ex. beräknats till 2 830 kbm, är dess bruttodräktighet eller bruttotonnage
(på engelska kallat Gross Tonnage) 1 000 registerton. Därvid skrives ofta att fartyget
ifråga är om 1 000 bruttoregisterton. Den avgiftspliktiga dräktigheten, nettodräktigheten
eller nettotonnaget, som lägges till grund för avgifter i hamnar, kanaler etc., talar man
även om, och den erhålles, sedan en del på särskilt sätt beräknade avdrag av
skeppsrummen gjorts. Även nettodräktigheten uttryckes i registerton. Ett visst fartyg om
1 000 bruttoregisterton kan hava en avgiftspliktig dräktighet av t. ex. 600
nettoregister-ton. Nettodräktigheten är i regel avsevärt mindre än bruttotonnaget. Särskilt
passagerar-och lastfartygs storlek men även ibland krigs- och lustfartygs angives i bruttoregisterton
(brt) och nettoregisterton (nrt).
Lastfartygs storlek uppskattas, som nämnt, samtidigt ofta efter deras lastdryghet,
eller vikten av den last, skeppet kan och tillätes medföra. Lastdrygheten anges i tons
d. w. (dead weight = död vikt), med förkortad beteckning tdw, mest uttryckt i engelska
viktston om 1 016 kg och mera sällan i metriska ton. Förr mättes i Sverige
lastdrygheten i »svåra läster» (1 svår läst = 2.41 tons d. w. = 2 449 kg).
Ett visst maskinfartyg kan exempelvis hava en totalvikt (= viktdeplacementet) av
2 500 metriska ton, en lastdryghet av 1 700 tons d. w., en bruttodräktighet av 1 200
registerton och ett nettotonnage av 700 registerton.
Båtars storlek uppges ibland blott medelst längden. Man säger t. ex. »en 10 m
motorbåt», »en 6 m R-jakt», etc. Med en 10 m motorbåt menas då i regel, att båten har
en längd överallt av 10 m. En 6 m R-jakt åter betyder, att båten ifråga uträknats efter
en viss mätningsformel, som givit 6 m som mätningstal för jakten. Nämnda
mätnings-tal brukar ligga rätt nära jaktens vattenlinjelängd.
Huvuddimensioner m. m.
Ett fartygs huvuddimensioner äro längd, bredd och djup, vilka kunna vara tagna
eller mätta på något olika sätt.
Längden anges som: längd överallt, d. v. s. skrovets största längd (roder, bogspröt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
