- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / VI. Vattenbyggnader, navigation, skeppsbyggnad, luftfart /
698

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Skeppsbyggnad, av Nils J. Ljungzell - Skepp och båtar. Allmänna begrepp - Huvuddimensioner m. m. - Fart och maskinstyrka

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

698

SKEPPSBYGGNAD.

och andra mer eller mindre lösa delar undantagna); längd mellan perpendiklar, varvid
längden mellan vissa punkter på stävarna förstås; längd i vattenlinjen.

Bredden uttryckes som: största bredd, en motsvarighet till begreppet längd överallt;
mallad bredd, d. v. s. största bredd på spant; största bredd i vattenlinjen.

Djupet räknas vanligen som: mallat djup, vilket är det vertikala avståndet midskepps
från det översta hela däcket eller huvuddäcket bordvarts till kölens överkant.

Ett annat och viktigt begrepp, som man talar om, är fribord. Därmed menas det
vertikala avståndet från vattenlinjen till däck eller reling. Språng är däcksidans eller
relingens bukt i vertikal led.

Djupgående är ett begrepp, som utan vidare torde kunna förstås. Är djupgåendet
akterut större än förut, benämnes skillnaden styrlastighet och säges skeppet eller båten
vara styrlastigt.

Fart och maskinstyrka.

Ett maskinfartygs hastighet är dels beroende på framdrivningsmaskineriet, dels på
form, propeller, m. m. Maskineriets effekt kan anges både i indikerade hästkrafter (ihk)
och i bromsade eller effektiva hästkrafter, även kallade axelhästkrafter (ahk). Antalet
axelhästkrafter är mindre än antalet indikerade hästkrafter, hur mycket är beroende på
maskineriets och eventuella utväxlingars verkningsgrad.

Det mest brukliga sättet att ange fart eller hastighet är i knop. Med en knop menas
i allmänhet en engelsk sjömil per timme eller 1 853.15 m/tim. Tyskarnas sjömil är
1 852.01 m och fransmännens 1 851.8518 m, bådas knop således i runt tal 1 852 m/tim.
Såväl engelsmännens som tyskarnas och fransmännens sjömil avser att vara 1/60 av en
meridiangrad, ehuru siffervärdet blivit något olika.

Med utgångspunkt från engelskt knopbegrepp blir:

1 knop = 1.853 km/tim. = 0.515 m/sek.

5 » 9.266 » 2.574 »

10 » 18.532 » 5.148 »

20 » 37.063 » 10.295 »

30 » 55.595 » 15.443 »

40 » 74.126 » 20.591 »

50 » 92.653 » 25.738 »

100 » 185.315 » 51.476 »

Knop är ett hastighetsbegrepp, icke ett längdmått eller en väglängd. Man säger
sålunda: »Vi tillryggalade 200 sjömil på ett dygn» (icke »vi seglade 200 knop på 24 timmar»).
Vidare säger man »en fart av 10 knop» (icke »en fart av 10 knop i timmen»). En »knop»
betecknar också avståndet mellan två knutar på logglinan, vilket avstånd är 1/120
sjömil. Då linan får löpa 30 sekunder, d. v. s. 1/120 timme, utvisar antalet längder, som
löpt ut på nämnda tid, hur många knop, som fartyget gör.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:04:18 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/6/0708.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free