- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / VI. Vattenbyggnader, navigation, skeppsbyggnad, luftfart /
699

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Skeppsbyggnad, av Nils J. Ljungzell - Skeppsbyggnadskonstens historia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SKEPPSBYGGNADSKONSTENS HISTORIA.

699

SKEPPSBYGGNADSKONSTENS HISTORIA.

Fig. 921. Papuas från Nya Guinea paddla ut till
Finschska expeditionens fartyg på trädrötter, vilkas
bärkraft ökats genom på undre sidan fastsurrade bamburör.

Sjöfart och. skeppsbyggnad sammanhänga på det närmaste med varandra liksom
med människans historia. Det tidigaste medlet näst simningen att förflytta sig över
eller, snarare sagt, genom vattnet torde människan hava funnit i en flytande stock, på
vilken man satte sig gränsle och paddlade sig fram med händerna. Kanske också en
stör togs till hjälp vid paddlingen eller att staka sig fram med, om vattnet var grunt.
Om grenarna avlägsnats från stammen, blev denna lätthanterligare men fick samtidigt
en stark benägenhet att rulla runt. Men kvarlämnades ett mindre antal grenar på
diametralt motsatta sidor av stammen, motverkades sagda besvärliga benägenhet i betydlig
grad, fast en del av manöverförmågan uppoffrades. Jämför fig. 921, som visar hur
infödingar från Nya Guinea ännu på 1800-talet togo sig ut till ett fartyg.

Genom att sammanfoga flera
trädstammar till en flotte hava
urtidens människor här och var på
jordklotet säkerligen på mycket tidigt
stadium fått mera bärkraftiga och
säkrare flytetyg, än de ensamma
stockarna voro. Sedan urminnnes
tider användes på Nilen ett slags
flottar av lerkrukor, belagda med
trägolv, medan man på Eufrat och
Tigris sedan långt tillbaka i stället
begagnat uppblåsta lädersäckar som
underlag (fig. 922). På samma gång
den första primitiva sjöfarten, om
man kan ge våra förfäders enkla sätt
att taga sig fram på vattnet denna
benämning, förlorar sig i forntidens
dunkel, så kan man återfinna
reminiscenser därifrån än i dag i en del
lågt stående vildars sätt att förflytta
sig på vattnet, i våra pojkars lekar
på flottar m. m. Flotten i olika form
och sammansättning har ju dessutom
alltjämt sin användning.

En urholkad trädstam —■
antingen urholkningen åstadkommits
med eld eller primitiva verktyg —
är nog det första slags flytetyg, som
förtjänar namnet båt, allrahelst om
den urholkade stammen också
tillformats något utvändigt. Dylika
urholkade trädstammar har man funnit
vid grävningar på skilda ställen i
Sverige och framför allt i
Södermanland. Som dessa farkoster knappast

Fig. 922. Flotte på lädersäckar, använd å floden Tigris.
Efter en assyrisk relief.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:04:18 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/6/0709.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free