Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Skeppsbyggnad, av Nils J. Ljungzell - Skeppsbyggnadskonstens historia - Forntida egyptiska skepp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
706
SKEPPSBYGGNAD.
Fig. 935. Egyptiskt fartyg från XVIII, dynastiens tid, byggt
på 1500-talet före Kristus. Skeppet är statt på en handelsresa
till landet Punt. Vattendjuren på bilden, särskilt bläckfiskarna,
antyda sannolikt havssegling.
stämmande förhållanden. Nedför floden i motvinden var riggen till hinders. Rån, som
under äldre tider var fastbunden vid masten, gjordes längre fram rörlig, så att den kunde
släppas ned på däck. Samtidigt gjordes masten av en enda grövre spira och anbragtes
av hänsyn till det förut omtalade tåget något på sidan om skrovets mittplan. Då den
kala masten, sedan rån släppts ned, erbjöd föga vindfång, bortföll nödvändigheten att
vid motvind lägga ned riggen. På det i fig. 934 avbildade skeppet från c:a 1500 f. Kr.
är masten sålunda i ett stycke och icke fällbar. Masterna torde mest hava gjorts av de
högresta cedrarna, under det att till bordläggning och däck också akasiaträ använts,
det senare dock egentligen för smärre Nilfartyg. På de större fartygen, såsom det i fig.
934 visade, torde cederträ
även mest begagnats till
bordläggning.
Styrningen gjordes på
de egyptiska fartygen med
hjälp av ett slags stora åror;
under de första årtusendena
förekommo mest ett par, tre
dylika styråror på vardera
sidan av akterskeppet. På
det i fig. 933 visade fartyget
synas t. o. m. 5 styråror,
samtidigt som antalet roddare
och vanliga åror på ena sidan
är ett 30-tal. Huruvida alla
styrårorna samtidigt voro i användning eller endast antingen styrbords eller babords
är svårare att veta. Längre fram begränsades antalet styråror till en på vardera
fartygssidan (fig. 935), ehuru de då gjordes betydligt större.
I fråga om de egyptiska båtarnas storlek tyder en del gamla inskrifter på, att redan
omkring år 3000 f. Kr. fartyg skulle ha byggts med i undantagsfall ända till 50 m längd
överallt. Så långa skrov torde dock hava varit alldeles för svaga att nyttjas till annat
än flodfart, och medellängden för den större, i viss bemärkelse sjögående typen var
säkerligen väsentligt mindre. Det i fig. 935 avbildade, som mera sjögående typ byggda
skeppet beräknas hava haft en längd överallt av 31.5 m, en vattenlinjelängd av 18 m,
en bredd i vattenlinjen av 6.3 m och ett djupgående av omkring 1.2 m. Bredden är därvid
ganska approximativt uppskattad. Fartyget beräknas vidare hava varit om c:a 80 tons
deplacement. Denna fartygstyp representerar påtagligen en småningom
framexperi-menterad kompromiss mellan flod- och havsfartyg. Typen var uppenbart föga sj oduglig,
ohanterlig i sjögång, drev starkt och kunde segla endast undan vinden. På grund
av den motvilja, de gamla egyptierna tydligen hyste för havet, kom deras sjöfart på
Medelhavet och Röda havet närmast att kunnna betecknas som kustfart på korta
sträckor.
Det beskrivna byggnadssättet och utseendet av de egyptiska fartygen bibehölls
i det väsentligaste under nära 3 000 års tid, dynasti efter dynasti, till omkring 1000
f. Kr. Utvecklingen gick icke då med den stormfart, som den nu levande generationen
fått vara med om att bevittna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
