Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Skeppsbyggnad, av Nils J. Ljungzell - Skeppsbyggnadskonstens historia - Diverse medelhavs- och västasiatiska länders forntida skeppsbyggeri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKEPPSBYGGNADSKONSTEN S HISTORIA.
707
Diverse medelhavs- och västasiatiska länders forntida
SKEPPSBYGGERL
Vid floderna Eufrat och Tigris uppstod ungefär samtidigt med den
gammalegyptiska kulturens höjdpunkt en med denna ganska olikartad kulturell blomstring. BL a.
har man funnit av den grekiska historieskrivaren Herodotos’ berättelser, att man på
förstnämnda flod mycket tidigt begagnade sig av små runda, korgliknande farkoster,
kallade »kufa», för transport av vin m. m. från bergstrakterna vid Eufrats källor till
Babylon, vilka farkoster förfärdigades av rötter och dylikt, sammanhållna av och
överklädda med djurhudar samt
be-strukna med tjära. De användes
emellertid endast för färd utför
floden, därvid farkosterna, som
säkerligen voro flatbottnade och
saknade köl, manövrerades med ett
par styråror. Sedan lasten och
jämväl båtarna vid framkomsten
sålts, de senare antagligen till
bränsle, anträddes hemfärden till
lands. Så småningom utvecklades
skeppsbyggeriet även i dessa
trakter, och fartyg byggdes, som kunde
gå ut genom Schatt-el-Arab och
ända till Främre Indien. De
assy-riska fartygen voro av mycket
växlande dimensioner, och åtskilliga
lära hava funnits av betydande
storlek.
Fig. 937 visar en detalj å en
bland Ninives ruiner funnen
inristning. Fartyget visar en stor nyhet
inom skeppsbyggeriet. Det är
nämligen byggt som birem eller två-
roddarjartyg, d. v. s. försett med tvåj rader åror. Ehuru inristningen säkerligen är av
assyriskt ursprung, har en del forskare ansett, att den skulle egentligen återgiva
feni-dska fartygstyper, och vilja förklara detta med att assyrierna liksom judarna ej själva
voro vidare förfarna i skeppsbyggnadskonsten utan för sitt behov av fartyg måste anlita
skeppstimmermän från Fenicien, som då lydde under Assyrien. Fenicien, beläget på
kuststräckan nordost om Palestina, hade under gamla tiden två stora handelsstäder, Tyrus
och Sidon, vilka bedrevo en livlig sjöfart med rätt så avlägsna länder. Hos fenicierna
stod därför skeppsbyggnadskonsten redan tidigt på en jämförelsevis hög ståndpunkt,
och av de förhistoriska folken anses fenicierna hava varit de, som först dristat sig ut på
de öppna haven med sina skepp. En grekisk historieskrivare berättar t. o. m. att
feni-cier under en treårig färd omkring år 600 f. Kr. skulle hava kringseglat Afrika, ett
påstående, som nog ej får anses fullt bevisat. Säkert anses emellertid, att feniciska s. k.
tarsisskepp, spanie- eller västfararna, byggda av cederträ från Libanon eller ekvirke
från Basan, vågat sig utanför »Herkules stöder», d. v. s. Gibraltar sund.
Fig. 936. Assyriska flodbåtar efter en tempelavbildning i
Kujunschik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
