Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Skeppsbyggnad, av Nils J. Ljungzell - Skeppsbyggnadskonstens historia - Diverse medelhavs- och västasiatiska länders forntida skeppsbyggeri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
710
SKEPPSBYGGNAD.
Fig. 941. Roddarnas placering i en trier
enligt Grasers antagande.
med ordentligt. Ett så stort antal roddare som möjligt var en förutsättning för hög
hastighet och effektiv rammtaktik. Roddarnas placering är »trierens gåta». Med
tre-roddarfartyg kunde hava förståtts sådana, där varje åra sköttes av tre man; men
antika avbildningar, särskilt ett ryktbart relieffragment från Akropolis (fig. 940), tyda
otvivelaktigt på tre lag åror på olika höjd. Att de olika lagen skötts från ovanom varandra
liggande däck eller som enligt forskaren Grasers förslag (fig. 941) är dock mindre
troligt, emedan då det översta lagets åror skulle hava
blivit mycket långa och svårhanterliga. Utan de
flesta forskarna hava kommit till ungefär samma
antagande, som Haack förfäktat (fig. 942), d. v. s.
två lag roddare på det övre utskjutande däcket,
det tredje på ett mellandäck nere i fartyget.
Hypotesen får rätt starkt stöd i ett arbete av
Marstrand (»Arsenalet i Piraeus og Oldtidens
Byggeregler»), där författaren anför några citat ur den
grekiska litteraturen.
På fig. 939 synes en rekonstruerad modell av
en grekisk trier. Huvudvapnet var rammen, den
med en eller flera metallspetsar försedda
utskjutande underdelen av stäven. Styrningen utfördes
även här med ett par årliknande roder, som
emellertid voro försedda med rorpinnar att vrida
rodren med. På triererna löpte från för till akter
en smal gång eller brygga. Riggens utseende
framgår tydligt av nyssnämnda modellavbildning. Två master funnos, en stormast
(»histos megas»), som stod ungefär midskepps, och en mindre, framåt lutande mast
(»histos akateios») i fören. På stormasten hissades ett större råsegel och på förmasten
ett liknande, fast mindre. I god vind kunde förseglet användas ensamt, när stormasten
lagts ned, vilket alltid skedde före strid. Trieren var ett roddfartyg, vinden
representerade endast hjälpkraft.
De grekiska trierernas storlek har man fått mycket gott begrepp om från ruiner i
Pireus av ett båthus, som använts för uppdragning av fartygen, då de ej voro i tjänst.
Längden överallt har därav beräknats till 34—38 m, största bredden till c:a 6 m. Som
däcket torde hava skjutit ut vid pass 0.6 m utanför det undre skrovet, kan bredden i
Fig. 942. Roddarnas placering i en trier enligt Haacks åsikt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
