Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Skeppsbyggnad, av Nils J. Ljungzell - Skeppsbyggnadskonstens historia - Skeppsbyggnadskonsten i Norden under forntiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKEPPSBYGGNADSKONSTENS HISTORIA.
715
Med geologernas hjälp har det fixerats till minst 2 600 år gammalt. Farkosten i fråga
skulle sålunda hava varit i användning under 800-talet f. Kr. eller t. o. m. tidigare.
Övriga liknande fynds ålder har i de flesta fall icke närmare kunnat preciseras. Det är
emellertid möjligt, att den i fig. 923 visade urholkade stammen är en svensk stenåldersbåt,
ehurü arkeologerna åtminstone vid den tid, då detta fynd gjordes, ännu icke kunde
fixera dess ålder. För att hava varit från stenåldern, som i Sverige enligt professor Mon-
Fig. 947. Bohuslänska hällristningsskepp av olika typer, efter L. Balzers uppteckningar utvalda
av dr. A. Nordén.
telius’ teori slutade senast under 17:e århundradet f. Kr., skulle båten i fråga alltså
hava en ålder av minst 3 500 år. Om nordbornas båtar under bronsåldern (som enl.
Montelius varade mellan omkring 1700—500 f. Kr.) också voro gjorda av urholkade
trädstammar med eller utan lättare påbyggnader, eller om de helt voro sammansatta
av plankor, har forskningen ännu icke kunnat avgöra. Talrika båtavbildningar finnas på
skandinaviska hällristningar, tillskrivna bronsåldern, varav en del slutsatser kunna dragas.
I fig. 947 och 948 återges efter L. Baltzers storartade arbete »Hällristningar från
Bohuslän» ett antal intressanta dylika båtavbildningar. Bland forskarna hava olika
Fig. 948. Bohuslänska hällristningsskepp med symboliska i övernaturlig storlek tecknade figurer
(i figuren till höger ibland uppfattade som segel).
meningar rått angående dessa hällristningars ålder; bohuslänsforskaren Axel Em.
Holmberg ansåg att de voro från 500—900 e. Kr., under det att professor C. G. Brunius
förut tillskrivit dem stenåldern. Åsikten att hällristningarna i stället tillhöra
’bronsåldern har sedermera alltmera stadgat sig, bl. a. på grund av uttalanden från så
framstående forskare som riksantikvarien B. E. Hildebrand, professor Oscar Montelius,
m. fl. Victor Rydberg skriver i ett företal till Baltzers arbete, att stark sannolikhet
talar för att de bohuslänska hällristningarna »tillhöra antingen bronsåldern eller
järnålderns äldsta århundranden eller ock ett tidsskede, som omfattar något av båda».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
