- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / VI. Vattenbyggnader, navigation, skeppsbyggnad, luftfart /
716

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Skeppsbyggnad, av Nils J. Ljungzell - Skeppsbyggnadskonstens historia - Skeppsbyggnadskonsten i Norden under forntiden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Att på hällristningarna sådana figurer, som de på fig. 947 och 948 återgivna,
verkligen skola föreställa båtar och icke slädar, anser Montelius bevisat därav, att man
aldrig ser några djur såsom dragare spända framför dem, ehuru hästar och oxar så ofta
äro framställda på hällristningar. Han skriver vidare om olika båtbilder: »Vid sidan av
en sådan fartygsbild på en funnen bronskniv ses dessutom en fisk, tydligen för att
utmärka att fartyget ligger i vattnet; även på egyptiska och assyriska tavlor äro för samma
ändamål ej sällan fiskar avbildade vid sidan av fartygen. Stundom utgöras fartygens
besättning av fullständigt tecknade människobilder, men, emedan det var förenat med
stora svårigheter att i den hårda berghällen uthugga en mängd sådana bilder i liten skala,
nöjde man sig vanligen med att utmärka besättningen med lodräta streck. Stundom
är antalet sådana streck ganska betydligt, ända till mer än 30; således måste dessa
fartyg varit ganska stora, även om hela besättningen var utmärkt på tavlan, vilket dock
är osäkert, emedan det är tänkbart att endast halva antalet av de ombordvarande
männen, de, som hade sin plats utmed ena sidan, var avbildat. Fartygen framdrevos
troligen endast genom rodd, emedan spår av mast eller segel icke äro synliga å de allra flesta
bland hällristningarnas fartygsbilder. Någon gång, ehuru mycket sällan, ses visserligen
något, som möjligen kunde tolkas såsom mast eller segel, men fullt säkra framställningar
därav torde icke finnas å någon avbildning av fartyg från vår bronsålder. Troligen var
det först långt senare, som konsten att segla blev känd här i Norden. Det är visserligen
sant, att även årorna nästan aldrig äro avtecknade å hällristningarna, men dels finnas
de någon gang, dels var det vida svårare att på sådana tavlor framställa de många
utmed fartygets sidor liggande årorna än en fristående mast och dess segel.» (Fig. 949.)

illustration placeholder
Fig. 949. Uppländskt hällristningsskepp, en ristning av monumentala mått, ovanligt realistiskt gjord

— besättningen, 6 man, markeras tydligt med åror i händerna; ställningen tyder på paddling, icke

på vanlig rodd med stöd för årorna.


Utom i Bohuslän hava åtskilliga hällristningar med båtliknande bilder påträffats
i Väster- och Östergötland samt Uppland, en och annan i Blekinge och övre Norrland.
Vid Kinnekulle i Västergötland har t. ex. doktor P. Ekhoff funnit och senare publicerat
därstädes befintliga skeppsavbildningar. En del av allra senaste tidens forskare, såsom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:04:18 2025 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/6/0726.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free