Uppfinningarnas bok / VI. Vattenbyggnader, navigation, skeppsbyggnad, luftfart / 717 (1925-1939) With: Sam Lindstedt Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Skeppsbyggnad, av Nils J. Ljungzell - Skeppsbyggnadskonstens historia - Skeppsbyggnadskonsten i Norden under forntiden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

doktor Arthur Nordén, hava emellertid framhållit möjligheten av att de flesta
båtliknande teckningarna på bronsåldersristningar icke avse att föreställa verkliga fartyg
utan i stället kultskepp, vilket skulle bekräftas av diverse på ristningarna samtidigt
synliga andra religiösa symboler. Dock måste begrepp om större skepp hava föresvävat
dem, som gjort ristningarna i fråga.

En iögonfallande detalj på några skeppsbilder från hällristningar i Bohuslän och
Östergötland är ett roderliknande organ, som tydligt framträder här och var. Har
detta verkligen haft någon motsvarighet på de forntida skandinaviska fartygen, skulle
den märkliga upptäckten hava gjorts, att rodret varit bekant i Norden långt innan
Medelhavsfolken kände till och begagnade andra styrorgan än åror.

I varje fall äro de
nordiska hällristningarnas
båtliknande bilder av
utomordentligt stort kulturhistoriskt
intresse, och kanske nya
arkeologiska upptäckter, såsom ett
år 1921 på ön Als gjort
båtfynd från århundradena
närmare före Kristi födelse, mer
och mer kunna uppklara
sammanhanget mellan
hällristningsbilderna och forntidens
skeppsbyggnadskonst.

På Nordsjöns och Östersjöns opålitliga och ofta stormiga vatten kommo segel
relativt sent i bruk. På hällristningarnas fartygsbilder förekomma, som förut nämnts,
inga säkra tecken på att segel i Norden använts under bronsåldern och den tidigare
järnåldern. Däremot nådde båtskroven jämförelsevis tidigt en högre grad av
sjövärdighet. Huruvida inflytelser från Medelhavsländernas fartygstyper gjort sig gällande
redan under nämnda tidsåldrar är omöjligt att i detalj utreda, men det är dock ganska
troligt att dylikt inflytande ägt rum. I varje fall ge fynd av romerska mynt och
konstföremål vid handen, att Bornholm, Öland och i främsta rummet Gotland redan under
romerska kejsardömets tider voro centra för en direkt eller indirekt handel med de
dåtida kulturlanden i Södern.

Fig. 950. Roddfartyg från den tidigare järnåldern, inristat på en runsten. Fyndort: Häggby i Uppland.

Den period i Sveriges historia, som fått benämningen järnåldern, och som delvis
åtminstone torde beteckna en tid av högre kulturell utveckling i allmänhet än
bronsåldern, har också att uppvisa en högre ståndpunkt inom skeppsbyggeri och sjöfart,
huvudsakligen kanske dock under järnålderns sista skeden — vikingatiden — som
inträffade några århundraden före korstågens början i södra Europa. Järnåldern indelas,
arkeologiskt sett enligt Montelius, i 8 perioder; den första delen 500—300 f. Kr., den
sista, vikingatiden, mellan 800—1050 e. Kr. En båtavbildning, som anses vara från
den tidigare järnåldern visas i fig. 950. Figuren är uthuggen på en runsten inom Häggby
kyrkdörr i Håbo härad i Uppland, 12 roddare synas. Båtformen och avbildningssättet
påminna, något om de gammalegyptiska och gammalassyriska reliefernas farkoster.
Likaså sättet att styra: på fig. synes rorsmannen högt upp i aktern med sin styråra.

Den svensk-finske författaren doktor Eirik Hornborg skriver i sitt ypperliga
arbete »Segelsjöfartens Historia», att skandinaverna under århundradena närmast efter
Kristi födelse utvecklade sig till världens i vissa avseenden skickligaste skeppsbyggare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>