Uppfinningarnas bok / VI. Vattenbyggnader, navigation, skeppsbyggnad, luftfart / 725 (1925-1939) With: Sam Lindstedt Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Skeppsbyggnad, av Nils J. Ljungzell - Skeppsbyggnadskonstens historia - Skeppsbyggnadskonsten i Norden under forntiden - Medeltidens skeppstyper

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

beskrives utförligt skeppet och övriga i samband därmed gjorda fynd. Osebergskeppet
hade en längd överallt av 21.5 m och var således något kortare än Gokstadskeppet,
men av så gott som samma bredd (5.1 m) och byggt i huvudsak på samma sätt som
detta. Formen var något olika; Osebergskeppet var flatare och lägre, vilket tillika
med det konstrika utförandet och andra förhållanden gör det sannolikt, att detta skepp
haft helt annat ändamål än det sjögående Gokstadskeppet. Alla tecken tyda på, att
Osebergskeppet varit en drottnings
lustjakt, varmed hon huvudsakligen
gjort färder nedför den ganska grunda
älven, där slottet torde hava varit
beläget, över Oslofjorden och längs
kusterna i övrigt. Skeppet anses av
fackmännen icke hava varit avsett för
färder i öppen sjö. — Skeppets
utsmyckning med vackra träsniderier är
särskilt anmärkningsvärd. Båda
stävarna voro sålunda rikt ornerade.
Å förstäven torde ett slags galjonsbild
hava funnits, vid utgrävningen
påträffad i delar inuti skeppet, vilken i
form av en orm sträckte sig uppåt och
avslutades med ett slags »drakhuvud».
Att vikingaskeppen åtminstone ibland varit försedda med stävprydnader av denna
art bestyrkes i viss mån av namnet »Ormen Långe» på Olof Tryggvessons berömda
skepp.

Fig. 958. Skandinaviskt skepp från 1100-talet.

Betydligt större vikingaskepp än Gokstad- och Osebergskeppen skola hava funnits;
så uppges den nyssnämnda »Ormen Långe» hava haft en köl på c:a 45 m, vilket betyder
en längd överallt av drygt 50 m. Detta skepp torde på sin tid hava varit det största i
Norden och skall hava haft 34 par åror.

Vikingatidens handelsskepp vet man ganska litet om, de hava benämnts »knarrar»
eller »byrdingar» och hava med all sannolikhet varit relativt högbordade, i förhållande
till bredden betydligt kortare, stelare och klumpigare än krigs- eller »långskeppen».

Medeltidens skeppstyper.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>