Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Skeppsbyggnad, av Nils J. Ljungzell - Skeppsbyggnadskonstens historia - Motorbåtarnas framträdande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKEPPSBYGGNADSKONSTENS HISTORIA.
765
Fig. 1000. En av de första svenska motorbåtarna,
troligen byggd 1892, och försedd med en
vid mekaniska verkstaden Vulcan i Nyköping
tillverkad motor.
verkstaden Vulcan i Nyköping men stötte snart på svårigheter — framförallt från
försäkringsbolagen. Redan »gasoljan» ansågs som något mycket farligt — gaslampor
hade exploderat och ställt till eldsvådor här och var — och bensin hade man hört vara
ännu eldfarligare. Försäkringsbolagen utdömde därför både bensin och »gasolja» som
motorbränsle och därmed också dåvarande båtmotorer, med påföljd att den spirande
svenska motorindustrien blev stoppad.
Emellertid, kanske mest för att namnet
skulle låta mindre eldfärligt, började
»petroleummotorer» annonseras och
utbjudas både i utlandet och Sverige,
trots att desamma avsågos att drivas
medelst »gasolja» eller bensin. Sedan
verkliga petroleummotorer, d. v. s. med
fotogen drivna motorer, framkommit,*
tvungos i stället t. ex. tyska fabrikanter
av dylika till förhindrande av
missförstånd annonsera, att deras motorer
matades med riktig »lamppetroleum». Även
i fortsättningen hava bensin- och
foto
genmotorerna utvecklats något olika, på samma gång som det dock finnes båtmotorer,
till vilka bensin, bensol eller sprit likaväl som fotogen kan begagnas, blott lämplig
förgasare i varje fall finnes. Bensindrivna marinmotorer hava fått en ofantligt stor
användning på skilda slags mindre lustfartyg, såväl tyngre »motorkryssare» som lätta
»ilmotorbåtar» (fig. 1001), och som »utombordsmotorer» på småbåtar. Fotogenmotorer
hava däremot mera kommit i bruk på arbetsbåtar, såsom mindre fiskefartyg o. dyl.,
och som hjälpmotorer på segelskutor.
Nöjes- och sportmotorbåtar hava under 1900-talets början satt det ena
fartrekordet efter det andra och hastigheter hava uppnåtts, som betydligt överträffa de
snabbaste ångturbinfartygs. Hur farten uppdrivits, framgår tydligt av resultaten från de
Fig. 1001. Amerikansk ilmotorbåt med skarp för och flatare akter. Längd 12.22m/- Fart c:a 30 knop.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
