Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Skeppsbyggnad, av Nils J. Ljungzell - Skeppsbyggnadskonstens historia - Krigsfartygens utveckling från 1800-talets början
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m
SKEPPSBYGGNAD.
Fig. 1008. Tvärsektion av pansarbatteri, byggt under
Krimkriget.
också av johanniterriddarna. Slutligen må nämnas, att under belägringen av
Ant-werpen år 1585 de försvarande utrustade ett verkligen järnpansrat fartyg, »Finis», som
skulle bryta den spanska blockaden men i stället stötte på grund och blev taget av
fienden. — Något år före 1830 föreslog den franske generalen H. J. Paixhans,
bombkanonens uppfinnare, användande av pansar på fartyg; år 1844 framlade kommendörkapten
P. G. Hjelm i Sverige och följande år skeppskonstruktör S. C. H. L. Dupuy de Löme
i Frankrike förslag till byggande av pansarfartyg, båda likväl utan påföljd för tillfället.
Först under Krimkriget, sedan de fransk-engelska trälinjeskeppen visat sig vanmäktiga
gentemot Sevastopols med bombkanoner bestyckade stenfästen, kom de Lömes projekt
till utförande. Kejsar Napoleon III
gav nämligen i november 1854 order
om byggandet av tre pansarbatterier
(fig. 1008) med 114 mm tjockt
pansar, avsedda att användas på Svarta
havet, där de följande år också
gjorde god nytta. De visade sig
osårbara för dåtidens kustartilleri
men lyckades med sina egna
kanoner förvandla kustfästet Kinburu till
en grushög. Ehuru föga sjödugliga
hade dessa pansarbatterier visat
vägen till den därpå följande
omvälvningen i sjökrigsväsendet.
Närmast gällde det att konstruera
sjögående pansarfartyg med tillräcklig
stabilitet och manövreringsförmåga.
Detta lyckades för fransmännen, som
efter de Lömes förslag åren 1857—58
i Toulon byggde den första
pansar-klädda träfregatten, »La Gloire» (fig.
1009). Detta var ett ganska stort
fartyg, 80 m långt, 17 m brett och med
5 700 tons deplacement. En
2-cylind-rig, liggande ångmaskin, utvecklande
c:a 2 500 ihk vid 51 v/min, drev
en 4-bladig propeller av 5.2 m
diameter. »La Gloire» kunde därvid nå
en hastighet av 13 knop. Gentemot
engelska spådomar, enligt vilka
denna pansarfregatt i hårt väder
skulle kantra, visade sig »La Gloire»
kunna uthärda en storm i Medelhavet
lika bra som något annat gott skepp.
Sedan också en teknisk kommitté
fördelaktigt bedömt det nya
systemet, gav Napoleon III befallning
om byggande av tretton snarliknande
Fig. 1009. Tvärsektion av »La Gloire», den första
bepansrade träfregatten, byggd 1857.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
