Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Skeppsbyggnad, av Nils J. Ljungzell - Skeppsbyggnadskonstens historia - Den moderna skeppsbyggnadskonstens förutsättningar och omfattning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKEPPSBYGGNADSKONSTENS HI STORI A.
797
som bestämdes på särskilt sätt och för vars beräknande han utfört speciella experiment
medelst brädor. Genom mycket omtalade släpförsök år 1871 med korvetten »Greyhound»
i förening med modellförsök ansåg sig Froüde styrkt riktigheten av sin metod att beräkna
framdrivningsmotståndet vid olika hastigheter. Froudes metod, utbildad vid hans av
brittiska amiralitetet bekostade experimentstank i Chelston Cross, Torquay, tillämpas
•änml i största utsträckning vid de talrika modelljörsöksrännor eller släptankar, som i
skilda länder sedermera tillkommit. I England och Skottland finnas nu dylika
försöksanstalter i Teddington, St. Albans, Haslar, Newcastle, Dumbarton och Clydebank.
På de tre sistnämnda platserna ägas tankarna av industriella företag, nämligen resp,
turbinfirman Parsons Marine Steam Turbine Co., skeppsvarven Denny & Brothers
och John Brown & Co. I Tyskland finnas släptankar i Berlin och Hamburg, i Italien i
Spezia och Rom, i Förenta staterna bl. a. i Washington, etc. Även i Sverige finnes
numera en mindre sådan tank, nämligen vid K. Tekniska Högskolan i Stockholm.
Den amerikanske mariningenjören och föreståndaren för U. S. A:s flottas släptank
i Washington D. W. Taylor bör näst Froude nämnas för betydelsefulla bidrag till
frågan att teoretiskt bestämma fartygs motstånd och erforderliga maskinkraft. Taylor
har även utfört ett mycket förtjänstfullt arbete beträffande propellrars beräkning med
hjälp av försöksresultat. Omfattande undersökningar och systematiska experiment med
propeller modeller hava under 1900-talets andra decennium gjorts av den tyske
doktor-ingenjören K. ScHAFFRAN i Berlin.
En följd av fartygens mer och mer komplicerade beräkning och konstruktion blev,
att allt större fordringar också måste ställas på utbildningen av skeppskonstruktörer
och varvens övriga personal, givetvis avpassade efter de olika befattningarnas
kunskapsbehov. Såväl högre som lägre skeppsbyggnadsundervisning finnes därför numera
ordnad i de flesta kulturländer, oftast vid vanliga tekniska läroanstalter. På de brittiska
öarna, skeppsbyggeriets förnämsta hemvist under de senare århundradena, dröjde det
ganska länge, ända till början av 1800-talet, innan skeppsbyggnadskonsten av dess
praktiska utövare teoretiskt mera allmänt började studeras. Sverige blev, troligen tack
vare Chapmans inflytande, ett föregångsland i berörda avseende.
Ännu under största delen av 1700-talet var dock även i vårt land regel, att en
blivande skeppsbyggare sökte sig i tjänst hos någon mästare för att under arbetet hos
honom få lära sig hans metoder. Mången gång kunde gesällen ock få åtnjuta enskild
undervisning av mästaren. Det förekom ävenledes, att unga män skickades utomlands
för att sätta sig in i, hur skeppsbyggeriet där bedrevs; enligt ett Kungligt Brev, utfärdat
år 1741, anslogs sålunda 200 daler silvermynt årligen för två personer att göra sig
underrättade om skeppsbyggnadskonsten — en motsvarighet alltså till de nu för tiden så
vanliga resestipendierna för olika yrkesutövare. Sveriges första egentliga
skeppsbyggeri-undervisningsanstalt tillkom år 1793 i samband med flottans Konstruktionskårs
bildande, då Konstruktionsinformationsskolan i Karlskrona inrättades. Enligt
skolans reglemente skulle för konstruktionsofficersexamen läras »differential- och
integralräkningen, koniska sektioner, mekaniken, en del av hydrostatiken och
hydrauli-ken, fysiken, en del av sjöartilleriet och manövern, tacklingen till dess flera variationer
samt skeppsbyggeriet i alla teoretiska delar. Den som skall examineras bör även hava
övat sig i och genomgått de göromål, som fordras av en skicklig timmerman,
kvarters-man, mast- och märsmakare, lära sig känna goda och dåliga trädarter ävensom
järnsorterna, samt efter mätareordningen kunna besiktiga en pjäs, på mallboden förrätta
alla där förefallande göromål och i exekution sätta vad som från mallboden är preparerat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
