Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Skeppsbyggnad, av Nils J. Ljungzell - Skeppsbyggnadskonstens historia - Den moderna skeppsbyggnadskonstens förutsättningar och omfattning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKEPPSBYGGNADSKONSTENS HISTORIA.
801
varornas transport på haven och särskilt då vid skeppsbrott. De italienska
handels-republikerna under medeltiden utvecklade försäkringsväsendet avsevärt; t. o. m.
bestämmelser angående fartygs lastning utfärdades för att minska riskerna och bättre
trygga befraktare och assuradörer. I den mån lastskeppen ökades i antal samt handeln och
sjöfarten tilltogo, blev det svårt för de enskilda köpmännen att skaffa sig tillräckliga
uppgifter över det tillgängliga tonnaget, varför man slog sig tillsammans om förandet
av anteckningar angående skeppens ålder, beskaffenhet och utrustning. Detta var de
första ansatserna till nutidens omfattande klassificeringsorganisationer, vilka hava till
uppgift dels att tillhandahålla affärsmännen upplysningar angående de olika fartygens
beskaffenhet, dels att ställa en viss garanti för att beskaffenheten hos i respektive
sällskap »klassade» fartyg är god och att assuransriskerna således bliva möjligast små.
Det mest bekanta och på samma gång äldsta och största klassificeringssällskapet
är »Lloyd’s Register of British and Foreign Shipping». Dess upprinnelse hänför
sig till ett »coffee-house» vid Tower Street i London, öppnat på 1660-talet av en
värdshusvärd Edward Lloyd. Detta ställe blev livligt besökt av sjökaptener, skeppsredare
och assuradörer, vilka där ej blott intogo sina måltider utan jämväl anlitade värdshuset
för att komma tillsammans och diskutera gemensamma angelägenheter samt göra
affärer. Sina gäster till behag, kom Edward Lloyd snart nog på tanken att samla de
meddelanden, som han erhöll från sjökaptener och andra rörande förhållanden och
händelser inom sjöfarts världen såväl inom som utom landet. Dessa upplästes för de
församlade gästerna, medan de åto biffstek, drucko öl eller rökte. De hopsamlade
underrättelserna ökades alltmer i antal och värde samt började år 1696 utgivas i tryck under namn
av »Lloyd’s News», utkommande en tid tre dagar i veckan, men som följande år på grund
av en misshaglig politisk artikel blev indragen. Sedan Lloyd flyttat sitt värdshus till
en centralare plats i staden, utvecklades denna sjöfartsbörs alltmera. År 1726 började
den gamle Lloyd åter utgiva sin nyhetstidning för sjöfartsintresserade under namn av
»Lloyd’s List». Efter hans död fortsattes rörelsen under skiftande öden. Utgivandet av
skeppslistorna tog småningom allt fastare former, och år 1760 etablerades härför etts. k.
»Underwriters’ Register of Shipping». »Underwriters» var det allmänt brukliga namnet
på assuradörerna. Ett antal av dessa bildade några år senare ett sällskap med bestämda
stadgar, vilket, sedan det lyckats erhålla äganderätten till »Lloyd’s Lists», år 1770 antog
namnet Lloyd’s, snart nog ändrat till »New Lloyd’s», som övertog utgivandet av
registerböckerna, d. v. s. skeppslistorna. År 1799 uppstod ett konkurrentsällskap, som
också började utgiva ett skeppsregister, i dagligt tal kallat »Red Book» i motsats till
det gamla sällskapets »Green Book». Ehuru tillsynen över skeppens såväl byggnad som
underhåll, särskilt under den tid det gamla sällskapet varit allenarådande, varit ganska
bristfällig, hade man så småningom funnit det nödvändigt att anställa särskilda
besiktningsmän eller inspektörer, s. k. »surveyors». När dylika första gången tillsattes, vet man
ej säkert. Vid det nya sällskapets tillkomst hade dock det gamla inspektörer anställda
i tjugufyra brittiska hamnar. Konkurrensen blev skarp emellan de bägge sällskapen.
År 1824 funnos 14 450 fartyg upptagna i den »gröna» och 13 950 i den »röda»
registerboken. Konkurrensen ledde emellertid så småningom till sammanslagning av sällskapen,
vilket skedde år 1834, under namn av »Lloyd’s Register of British and Foreign Shipping»,
vilket namn sedan bibehållits.
Lloyd’s Registers nyssnämnda år antagna byggnadsbestämmelser för träskepp
voro ganska kortfattade och togo endast föga hänsyn till dåtidens ganska fåtaliga
träångfartyg. Dimensioner föreskrevos i reglementet blott för skeppens viktigaste
bygg-51—270535. Uppfinningarnas bok. VU
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
