Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Skeppsbyggnad, av Nils J. Ljungzell - Framdrivning - Fartygsmotstånd och maskinstyrka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
840
SKEPPSBYGGNAD.
omkring 20 % och vid fylliga fartyg till ungefär 40 % av totala motståndet; vid låg fart
kan vågmotståndet nedgå till blott 10 % av totalmotståndet, d. v. s. att
friktionsmot-ståndet då proportionsvis är mycket stort. Detta stämmer väl överens med den
uppfattning, som ingenjör Anders Lindblad, vilken under längre tid gjort undersökningar
vid en amerikansk släptank, för några år sedan uttalat, nämligen att friktionsmotståndet
vid långsamt gående lastfartyg ofta är omkring 70 % och kan uppgå ända till 82—83 %
av totala motståndet.
För totala motståndets bestämmande har man sedan att tillägga luftmotståndet
(Qj), vilket Froude anslog till endast c:a 2 % av totala motståndet vid lugnt väder.
Enligt tysken Schoeneich och engelsmannen Douglas Calder har man dock för större
och snabbare handelsfartyg att i vissa fall räkna med 5—6 % tillägg för luftmotståndet,
stundom t. o. m. mera. Amerikanske kommendören J. C. Hunsaker anslår
luftmotståndet i lugnt väder för ett slagskepp vid 20 knops fart till 3 % av vattenmotståndet,
i stark motvind till närmare 4 %.
Ett fartygs totala motstånd (Q) erhålles således, sedan de tre termerna
friktions-motstånd, restmotstånd och luftmotstånd bestämts:
Q = Qf + Q, + Qi •
Gången av en motståndsbestämning på basis av modellförsök enligt Froudes metod
är följande. Modellen belastas så, att den får en vattenlinje, som svarar mot fartygets
vattenlinje. Genom framdragning i en ränna bestämmes modellens totala motstånd vid
en hastighet, som korresponderar mot den önskade hastigheten för fartyget. Medelst
beräkning enligt den i det föregående återgivna formeln bestämmes därefter
friktionsmotståndet för modellen, vilket fråndrages det totala motståndet, varigenom modellens
restmotstånd erhålles. Fartygets restmotstånd beräknas sedan med användande av
Newtons likformighetssats, d. v. s. genom att multiplicera modellens restmotstånd
1
med y3; 2 är det linjära förhållandetalet mellan modell och fartyg. Fartygets totala
vattenmotstånd erhålles slutligen genom att till det på nyssnämnda sätt erhållna
rest-motståndet lägga det friktionsmotstånd, som kan beräknas för fartyget.
Att denna metod för fartygsmotståndets bestämmande var av praktisk betydelse
lyckades Froude bevisa genom ett försök, vilket på sin tid (1871) väckte stor
uppmärksamhet. Vid den i Torquay i södra England byggda släptanken företogos först
modellförsök för den brittiska korvetten »Greyhound», varpå det med hjälp av dessa försök
beräknade motståndet jämfördes med det, som i verkligheten vid bogsering av korvetten
själv uppmättes. »Greyhound», ett 52.4 m långt fartyg, bogserades då vid farter upp till
12 knop och med 938—1 161 tons deplacement; och de uppmätta motstånden visade sig
stämma förvånansvärt väl med de beräknade.
Släptankar för undersökningar med fartygsmodeller äro byggda som långa rännor,
vari modellerna föras fram med hjälp av elektriskt drivna vagnar, närmast i form av
traverser, vilkas hjul löpa på skenor längs tanksidorna. Vid Hamburger
Schiffbau-versuchsanstalt, en av världens största modellförsöksanstalter, finnas två rännor,
den större 185 m lång, 16 m bred och 7.25 m djup, den mindre 165 m lång, 8 m bred och
5 m djup, vilka rännor äro placerade efter varandra, så att de kunna förenas att bilda
en’ släptank med en sammanlagd längd av icke mindre än 350 m. Den vid Kungl.
Tekniska Högskolan i Stockholm befintliga släptanken är väsentligt mindre, blott 60 m
lång, 3 m bred och 1.5 m djup. I denna ränna har emellertid, trots dess små
dimensioner, nog så värdefulla modellförsök blivit gjorda och studenterna inom skolans skepps-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
