Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Skeppsbyggnad, av Nils J. Ljungzell - Framdrivning - Fartygsmotstånd och maskinstyrka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRAMDRIVNING.
849
slutsatsen ligger då nära, att genom friktionen mot fartygets sidor och. botten samt
tryck- eller stötverkan från förskeppet och sugverkan från akterskeppet vattnet
accelereras mer eller mindre likformigt efter hela fartygets »våta yta» i kursriktningen. Ju
ojämnare skrovets yta är, dess större blir tydligen friktionen, virvelbildningen samt
motståndet, och dess mer
släpas vattnet med av
fartyget, varför
skeppsbott-nens utseende och
behandling även ur fartsynpunkt
är en viktig sak. Såväl vid
trä- som järnfartyg ägnas
därför stor uppmärksamhet
åt att få så slät och glatt
bottenyta som möjligt, och
dess mer ju högre fart det
gäller. Vanligen uppnås
detta genom överdrag av
för ändamålet lämplig färg
—- många s. k. patentfärger
finnas, vilka både giva en
hård och glansig yta och
ett gott skydd mot sådana
föroreningar som växter,
snäckor etc. För
kappseglingar och
motorbåtstäv-lingar grafitbehandlas
jakternas bottnar ofta och
poleras, ibland insmörj es ytan
med konsistensfett o. dyl.,
för att friktionen skall bliva
så liten som möjligt.
Be-sprutning enligt Schoops
metalliseringsförfarande har
för samma ändamål
rekommenderats, och icke
överdragna utan blott polerade
metallytor hava försökts,
t. ex. vid bordläggning av
rostfritt material, såsom
den amerikanska
monel-metallen, ett slags
nickel-kopparlegering.
Den strömning av
vattnet, som gör sig märkbar
intill fartyget, benämnes
omväxlande »förström» och
»bakström», varandra något
Fig. 1086. Vågbildningen, sedd uppifrån, för ett 25 m långt fartyg
vid fem olika hastigheter, från 9—21 knop. Vågtopparna äro
markerade medelst skuggning.
Fig. 1087. Vågbildningen, sedd uppifrån, för 25 resp. 100 m långa
fartyg vid 18 knop. Vågtopparna äro markerade medelst skuggning.
54—270535. Uppfinningarnas bok. VI.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
