Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Skeppsbyggnad, av Nils J. Ljungzell - Framdrivning - Fartygsmotstånd och maskinstyrka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
854
SKEPPSBYGGNAD.
Fig. 1089. Diagram för bestämmande av
amiraiitets-koefficienten C.
där W = deplacementet i engelska ton (1 eng. ton = 1 016.05 kg);
v = hastigheten i knop;
C = den s. k. amiralitetskoefficienten, som i olika fall har ganska varierande värde,
i stort sett mellan 100—400.
Enligt formeln erhålles i engelska hästkrafter, varför vid användande av
metriskt måttsystem en justering bör vidtagas (1 eng. hk = 1.0138 metr. hk). Genom ett
omsorgsfullt val av koefficienten C
med ledning av en samling
uträknade värden å densamma för skilda
fartygstyper vid olika hastighet,
kan den behövliga maskinstyrkan
till ett projekterat skepp av ej
alltför extrema dimensioner eller
ovanlig form ganska bra bestämmas
med hjälp av den engelska formeln.
För vanliga medelstora och större
handelsskepp med 10—20 knops
fart ligger G i regel mellan 250—
300. För säkrare bestämning av
denna konstant för sistnämnda
slags fartyg kan diagrammet i fig.
1089 begagnas, där hänsyn tages till
deplacementets fyllighet (d) eller
v
förhållandet , där L tänkes lika
]L
med Lv, d. v. s. vattenlinjelängden,
v
Nämnda förhållandetal ~p= [-tillmä-]L-] {+tillmä-
]L+}
tes stor betydelse för
fartygsmotståndet och maskinstyrkan. Vid
diagrammets begagnande går man ut
v
från ett visst värde på d eller ~=,
]L
går därifrån med en vertikal linje tills den träffar hjälpkurvan, sedan horisontellt till
den vertikala axeln genom ö = 0.4, därifrån slutligen med en rät linje genom den
längden motsvarande punkten på en något snett stående skala, tills linjen träffar den
genom å = 0.8 gående vertikala axeln, varest det korrekta C-värdet avläses.
Hur amiralitetskoefficienten ändras med hastigheten vid ett och samma fartyg
visar fig. 1090 ett exempel på. Kurvor för såväl C som Ni äro där angivna för ett skepp
av 120 m längd och 7 800 tons deplacement vid 7—15 knops fart.
Om den engelska formeln skall användas för motorfartyg har man att taga hänsyn till
skillnaden i mekanisk verkningsgrad för ångmaskin och motor. Antages nämnda
verkningsgrader i genomsnitt förhålla sig som 0.88 : 0.7 o — 1.25, blir i detta fall formelns utseende:
= 1.25–––- ,
där C är den vanliga amiralitetskoefficienten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
