Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Skeppsbyggnad, av Nils J. Ljungzell - Framdrivning - Konstruktionsmetoder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
858
SKEPPSBYGGNAD.
En översikt av vanliga värden, på konstruktionskoefficienterna och nämnda
förhållanden vid en del nyare fartygstyper lämnas i följande tabell:
v knop 3 d a 7 Lv Bv T Bv
Pansarskepp.... 20-23 0.60—0.65 0.90—0.96 0.72—0.78 0.63—0.67 5.5—6.5 0.30—0.35
Jagare 30-35 0.45—0.50 0.70—0.80 0.66—0.73 0.60—0.65 9-11 0.32—0.38
Transatlantiska
expressångare . . . 20-25 0.61—0.64 0.95—0.96 0.74—0.77 0.64—0.67 8.5—9.5 0.35—0.43
Kombinerade
passagerar- och
last-fartyg 14-18 0.60—0.75 0.92—0.98 0.77—0.87 0.65—0.78 7-8.5 0.40—0.48
Lastångare och
last-motorfartyg . . . 10-15 0.65—0.80 0.95—0.99 0.81—0.87 0.68—0.82 6-8 0.4 0—0.5 0
Segelskepp — 0.50—0.70 0.70—0.95 0.70—0.85 0.60—0.75 4-7 0.35—0.50
Sjögående
segeljakter1 — 0.20—0.30 0.40—0.50 0.68—0.78 0.50—0.65 2.5—3.5 0.50—0.65
Mindre
kappseglings jakter1 . . . — 0.10—0.20 0.20—0.40 0.65—0.80 0.45—0.60 3.5—5.0 0.60—0.80
Rundspantade
motorbåtar1 .... 8-12 0.30—0.40 0.50—0.70 0.70—0.80 0.50—0.60 4-6 0.20—0.40
Chapmans paraboliska konstruktionsmetod. Som här tidigare omtalats var F. H.
af Chapman den förste, som kan anses hava infört en vetenskaplig metod för
skeppskonstruktionen. Hans under 1700-talet uppfunna konstruktionssystem är
snillrikt uttänkt och fortfarande användbart för vissa fartygstyper. Sedan Chapman kommit
på den tanken, att spantareorna i väl konstruerade fartyg borde avtaga i något visst
förhållande för och akter om största tvärsektionen, undersökte han spantareornas
storlek på sådana skepp, vilka han visste hade goda egenskaper och vilkas ritningar han hade
tillgång till. De uträknade areorna dividerade han med nollspantets bredd i
vattenlinjen; de kvoter, som på så sätt erhöllos, voro tydligen ett visst uttryck för spantareornas
relativa storlek. Grafiskt avsattes därpå för varje spantsektion, från vattenlinjen
vinkelrätt nedåt, den för sektionen ifråga erhållna kvoten, varefter de så erhållna punkterna
förenades medelst en kurva, vilken Chapman kallade spantlinje. Nästa steg var att
finna denna kurvas ekvation, eller, om det ej var möjligt, ekvationen för den kurva,
som närmast överensstämde. Chapman upptäckte då, att på väl konstruerade fartyg
parabeln närmast passade ihop med spantlinjen. Parabelns axel förlädes på nollspantet
med vertex i spantlinjen. Dessutom bestämdes parabelns exponent och parameter så,
att parabeln gick genom samma punkt som spantlinjen på tre ställen, nämligen på
nollspantet, på spantet närmast stäven och på ett spant ungefär mitt emellan dessa. På
somliga fartyg var parabelns exponent lika i för- och akterskeppet, på andra mindre
i akter- än i förskeppet och på ett enda mindre i för- än i akterskeppet. På de flesta
ritningarna gick parabeln än något utom, än något inom spantlinjen, men på några
överensstämde parabel och spantlinje fullständigt, och just dessa skepp hade visat sig
segla bäst.
När Chapman på beskrivet sätt kommit till insikt om, hur spantareorna borde
förhålla sig, kunde han uppställa de matematiska formler, som behövdes för den
para-boliska konstruktionsmetodens tillämpning. Det är tydligt, att ett fartygs undervattens-
1 Djupgåendet T är vid dessa fartygstyper räknat till underkant köl på nollspantet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
