Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Skeppsbyggnad, av Nils J. Ljungzell - Framdrivning - Konstruktionsmetoder - Propellrar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
864
SKEPPSBYGGNAD.
Fig. 1099. Diagram för bestämmande av
deplacementsfyllig-hetsgrad (A) och nollspantskoefficient C#).
fartyget A vid 11 knops fart en
släpeffekt av 1 165 hk och en
axeleffekt av 1 750 hk, för fartyget B
vid samma hastighet en släpeffekt
av 1 585 hk och en axeleffekt av
2 700 hk. Medan B:s deplacement
endast är 10.8 % större än A:s,
visar sig släpeffekten drygt 38 %
och axeleffekten drygt 54 % större
för B. En ökning i parallell
mittdel från 30 till 50 % är tydligen i
detta fall olämpligt; allrahelst som
också den beräknade
propulsions-koefficienten sjunker från 0.665 till
0.587. Om man däremot nöjer sig
med en ökning i parallell mittdel
från 30 till 35 %, visade Mc Entees
försöksserie, att det kan göras
utan nämnvärt försämrat resultat
i effekthänseende vid 11 knops fart
i lastläge för ett fartyg av samma
huvuddimensioner som A.
För ett preliminärt
bestämmande av block- och
nollspants-koefficienter vid projekterande av
fartyg upp till 150 m längd och för
10—15 knops fart kan det i fig. 1099
efter tysk källa återgivna
diagrammet användas.
På samma gång riktiga matematiska beräkningar böra bilda utgångspunkten för
en skepps- eller båtkonstruktion, är dock linjernas uppdragande en konst, som endast
en person med erfarenhet och utpräglat formsinne har de rätta förutsättningarna för.
Propellrar.
De flesta större nutida fartyg framdrivas med hjälp av i vattnet roterande, mer
eller mindre skruvformade organ, s. k. propellrar. Propellern är därför en synnerligen
viktig skeppsdetalj, och dess form och rotationshastighet av stor betydelse för
framdriv-ningens effektivitet.
De flesta propellrar hava två, tre eller fyra blad. En tvåbladig propeller kan närmast
betraktas som en del av en tvågängad skruv, en trebladig propeller som en del av en
tregängad skruv, etc. Fig. 1100 åskådliggör hur man enkelt kan tänka sig uppkomsten
av en tvåbladig propeller. En rät linje Rp tänkes kontinuerligt vrida sig kring räta
linjen A0A8 och samtidigt under bibehållande av konstant vinkel mot nämnda axel förflytta
sig längs denna. Den genererande linjen (Rp) beskriver då en skruvyta, vars ytterkant
är belägen på en cylinder med samma axel som skruven. Efter att från läget A0B0 hava
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
