Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Skeppsbyggnad, av Nils J. Ljungzell - Framdrivning - Propellrar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRAMDRIVNING.
865
Fig. 1100. Skiss visande tunna
propellerblads uppkomst ur
skruvytor.
vridit sig ett helt varv (360°) befinner sig generatrisen i läget A8Ba. Stycket B0Ba, som
är lika stort som A0A8, representerar skruvens stigning (Hp). Denna är konstant för
hela skruvytan, d. v. s. avståndet är överallt lika stort mellan två lika långt från
centrumlinjen belägna punkter på närmaste parallella och likriktade generatriser (t. ex.
A0B0 och AaBa). Med början i BqA0:s förlängning på axelns motsatta sida, C0A0, tänkes
en andra skruvyta genererad, likformad med den förra. Som figuren anger tänkes
därpå två symmetriskt placerade blad utskurna, ett ur
vardera skruvytan. Dessa blad, förenade med varandra,
bilda då vad man kan kalla en teoretisk propeller.
I verkligheten måste propellerbladen utformas med
viss godstjocklek, tjockare inåt navet, den centrala
sammanhållande delen, och avtunnande utåt kanterna. Då
en propeller av denna grundform, med konstant
stigning hos bladen, roterar i vattnet, arbetar den sig fram
däri på ett sätt, som påminner om en skruv i en fast
mutter. Sitter propellern på ett fritt rörligt fartyg,
tvingas detta också framåt genom vattnet med en
hastighet, som förutom av maskinstyrkan i hög grad är
beroende av propellerns form, storlek, varvantal och
placering.
En skruvytas generatris behöver icke stå vinkelrät
mot axeln utan kan likaväl bilda sned vinkel med
densamma. Analogt därmed kunna propellerbladen tänkas
uppkomma ur olika slags skruvytor. Ofta är ett
propellerblads tryckyta, bladets akterut vettande sida, en
del av en matematisk skruvyta. Exempel på propellrar
med mot axeln lutande generatris synas i fig. 1101 och
1102, och på propeller med generatris vinkelrät mot
axeln i fig. 1103. Genom en propeller med bakåt lutande
generatris (ex. fig. 1102) vinnes ofta, att bladens yttre
delar komma på större avstånd från akterskarpet och då
kunna arbeta i av virvlar mindre upprört vatten än
eljest. Fig. 1101 visar en typisk fyrbladig, högergängad
propeller. En högergängad propeller, sedd akterifrån, rör sig vid framåtgång
med-sols, en vänstergängad åter motsols. Både med hänsyn till enklare framställningssätt
och på grund av den gängse uppfattningen att en propeller arbetar mest fördelaktigt,
om bladens trycksidor i huvudsak hava skruvytform, anbringas materialet så, att ett
blads åt fartyget vettande sida, sugsidan, får något konvex form. Detta synes tydligt
på bladsektionerna i de utbredda cylinderytorna på undre delen av fig. 1101. Bladens
trycksidor bliva däremot i dessa skärningar räta linjer.
I regel angives en propellers stigning vara densamma som stigningen hos bladens
trycksidor — en lämplighetsåtgärd, förestavad av praktiska skäl, ehuru teoretiskt
riktigare definition också försökts. Är stigningen (Hp), såsom på fig. 1101, konstant utefter
hela trycksidorna, blir däremot den s. k. stigningsvinkeln (ip) icke densamma för de olika
cylinderskärningarna av bladen, utan störst närmast navet och minst vid bladens ändar.
Om d är diametern av en skärande cylinder, blir nämligen tg ip —
it’d’
55—270535. Uppfinningarnas bok. VI.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
