Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Skeppsbyggnad, av Nils J. Ljungzell - Framdrivning - Propellrar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRAMDRIVNING.
867
Fig. 1103. Högergängad propeller med tre, löstagbara blad, avsedd för en mindre kryssare.
emot äro särskilt mindre propellrar med endera axiellt eller radiellt variabel stigning
ganska vanliga, t. ex. vid de engelska Thornycroft- och de tyska Zewe-fabrikaten. De förra
förekomma bl. a. med starkt akterlutande och axiellt variabel stigning, minst vid bladens
förkant och tilltagande mot akterkanten. Zeise-propellrarna (ex. fig. 1104) åter bruka
hava radiellt variabel stigning och starkt aktersvängda blad.
På senare år har man i rätt stor utsträckning sökt tillämpa aerodynamiska
erfarenheter på det hydrauliska området, exempelvis ifråga om propellrar och roder.
Framförallt i Tyskland hava flera forskare sökt använda sig av liknande teorier för
vattenpropellrars som för luftpropellrars beräknande och utformning. Under ledning av
professor Fritz Horn hava vid försöksanstalterna i Berlin och Hamburg omfattande
experiment blivit gjorda med propellrar med vingsektionformade blad. Dylika propellrar
skola även med gott resultat hava provats på några vid Deutsche Werft i Hamburg
för ett brittiskt rederi byggda större lastmotor skepp. Fig. 1105 visar en propeller av
ifrågavarande typ med de utbredda, cylindriskt tagna bladskärningarna liknande en
Fig. 1104. Trebladig vänstergängad Zeise-motorbåtspropeller med radiellt variabel stigning.
= 0.29 m H? medelvärde = 0.24 m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
