Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Skeppsbyggnad, av Nils J. Ljungzell - Framdrivning - Propellrar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
868
SKEPPSBYGGNAD.
flygvinges tvärsektioner; bladen äro aktersvängda och relativt smala; stigningen är
radiellt variabel och störst längst ut.
Fig. 1105. Trebladig, högergängad propeller med
ving-sektionsformade blad. Dp = 4.15. Hp är vid navet
3.79 m ökande till 4.65 m längst ut.
En del vanliga uttryck, som begagnas vid propellrar äro: stigningsförhållande,
projicierad och utbredd bladarea samt diskarea. Med stigningsförhållande förstås
förhållandet mellan stigning och propellerdiameter; nämnda förhållande (Hp : varierar
för såväl krigs- som handelsfartyg i stort sett mellan 0.8—1.6. Högre värde än 1.3 är
dock för nämnda fartygsslag ganska sällsynt. För snabbgående motorbåtar, t. ex.
hydro-plan, förekommer däremot ofta större stigningsförhållande, upp till 1.8—2.0. Den
proji-___________________________________________L cierade bladarean (Ap) erhålles, då
bladen projicieras på ett mot
propelleraxeln vinkelrätt plan, den utbredda
bladarean (Au) åter genom utbredning
i plan av bladens tryckytor. Då de
sistnämnda, som fallet i allmänhet
är, utgöra delar av skruvytor, kunna
de icke geometriskt exakt utbredas,
utan utbredningen verkställes medelst
approximativa konstruktionsmetoder.
På fig. 1102 och 1103 synas även
utbredda blad. Propellerbladens form
väljes ofta så, att bladet i
utbredningen i det närmaste blir en del
av en ellips. Med diskarea (Ad)
slutligen menas en cirkelyta med
samma diameter (Dp) som propellerns
omskrivna cirkel, d. v. s. Ad = —Förhållandena Ap : Ad och Au : Ad giva för
olika propellertyper karakteristiska tal, vilka liksom stigningsförhållandet äro av stor
betydelse vid propellerkonstruktioner. Sistnämnda förhållande (Au: Ad) tillmätes i
regel största betydelsen och brukar för vanliga handelsfartyg ligga mellan 0.35—0.55,
för snabbgående krigsfartyg, såsom jagare, går Au : Ad ibland upp till 0.70 och något
däröver. På större såväl som mindre handelsfartyg med relativt lågt propellervarvantal,
60—120 v/min, äro 4-bladiga propellrar förhärskande; vid högre varvantal, 150—500
v/min, såsom på krigsfartyg, äro däremot 3-bladiga propellrar det vanligaste. För
motorbåtar användas mest 3-bladiga propellrar; ilbåtar med högt varvantal, 1 000—
2 000 v/min, hava dock icke så sällan 2-bladiga. Vid utombordsmotorer äro 2-bladiga
propellrar förhärskande, ehuru där 3-bladiga också förekomma. Likaså för segelfartyg,
försedda med hjälpmotor, äro 2-bladiga propellrar och framförallt dylika med vridbara
blad lämpliga, emedan propellern då vid segling kan inställas i sådant läge (med bladen
vertikala och lämpligt omställda) bakom akterstäven, att motståndet blir det minsta
möjliga. För sistnämnda ändamål frikopplas en vanlig propeller med fasta blad, så att
den får rotera genom vattnets inverkan, då båten seglar. Vid fartyg med två propellrar
utföres vanligen styrbords propeller högergängad och babords vänstergängad, så att vid
gång framåt bladen, betraktade från fartygets medelplan, röra sig »uppåt-utåt».
Den väsentliga skillnaden mellan framdrivning av en kropp medelst en skruv, som
vrider sig i en fast mutter, och verkan på ett fartyg av en propeller, som roterar i vatten,
kan sägas vara, att medan den förstnämnda kroppen genom skruvens vridning ett helt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
