Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Skeppsbyggnad, av Nils J. Ljungzell - Framdrivning - Propellrar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRAMDRIVNING.
869
varv förflyttas ett stycke lika med skruvens stigning, kommer fartyget i regel icke att
förflyttas lika långt som propellerns stigning. Vore däremot förflyttningen pr
propeller-varv lika med stigningen, skulle detta representera en hastighet i fartriktningen av:
n-Hp
c-=^ m/sek’
om n = propellerns varvantal pr,minut,
Hp = » stigning i meter.
Är vs fartygets hastighet i m/sek, betecknas med propellerns slip förhållandet:
Cs—VS
S =–––––-. Denna s. k. skenbara slip har i allmänhet ett värde av 0.05—0.25 och
brukar vara mindre vid fylliga fartyg med lågt propellervarvantal än vid skarpare båtar
med relativt hastigt roterande axlar. På grund av den här tidigare omnämnda
bak-eller medströmmen under aktern kommer vattnets skenbara eller relativa
tillströmnings-hastighet till propellern att vara: v,. = vs (1—m), där m är medströmskoejjicienten
(bestämmes med ledning av liknande fartyg). Medströmmens hastighet är emellertid icke
konstant överallt inom propellercirkeln utan störst närmast fartygets medelplan samt vid
fylligare akterform i regel mindre nedåt kölen än nära vattenytan. Medströmskoefficienten
är därför icke blott beroende av skeppsformen utan ock av propellerns diameter och
placering i förhållande till fartyget — m ställer sig väsentligt olika, om ett skepp förses
med en propeller i medelplanet eller med två, placerade på var sin sida om nämnda plan.
Hänföres slipen till v,, i stället för till vs, erhålles den s. k. verkliga eller nominella slipen’.
sn —
c — vs (1—m)
c,
Då en propeller roterar, uppstår på dess föröver vända bladsidor ett visst
undertryck i vattnet, varigenom en »sugning» åstadkommes på den närmast framför
befintliga delen av fartyget. Detta yttrar sig som en kraft, verkande akteröver och således
motsatt det i fartriktningen strävande propellertrycket (Qp). Det senare måste alltså
övervinna både sugkraften och det egentliga fartygsmotståndet (Q), varför
propeller
trycket kan sättas:
Q
Qp = -—-, där s = sugningskoejjicienten (antages med hjälp av liknande fartyg)
eller förhållandet mellan sugkraften och propellertrycket. I kapitlet »Fartygsmotstånd
och maskinstyrka» nämndes att medströms- och sugningskoefficienterna inverka på
propulsionskoefficienten Clp)> vars samband med propellerverkningsgraden (^)
bestämdes av uttrycket:
1—s
1—s
Ofta är –-
1—m
ganska nära 1, då approximativt kan sättas
lika med likväl måste försiktighet iakttagas i många fall vid fixerandet av värdet
på kvoten ifråga och tillgängliga siffror för liknande fall rådfrågas. För riktigt val av
propellerverkningsgrad vid olika stigningsförhållanden och slipvärden finnas utförliga,’
på modellförsök baserade kurvbladsserier, publicerade såväl av D. W. Taylor som
K.. Schaffran, jämte av dessa forskare utvecklade propellerberäkningsmetoder. Även
den amerikanske amiralen C. W. Dyson har ingående behandlat ämnet propellrar
och deras beräknande; hans tillvägagångssätt skiljer sig emellertid avsevärt från
Tay-lors och Schaffrans metoder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
