Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Skeppsbyggnad, av Nils J. Ljungzell - Framdrivning - Propellrar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRAMDRIVNING.
875
Fig. 1112. Luftpropeller med motor, placerad på en ställning akter
om sittrummet i en båt.
Fr. Grassner, den
amerikanske flygmasldnskon-struktören Glen Curtis
samt dennes landsman H.
L. Brownsback. Mycket
höga hastigheter — över 75
knop—uppgivas hava nåtts
vid de snabbaste
»vatten-glidarna».
Vattenpropellrars
vanliga utstående blad skadas
lätt nog av flytande
föremål, såsom stockar o. dyk,
vilket kan bliva mycket besvärande för fartyg i farvatten, där t. ex. timmer flottas
och drivved förekommer. Likaså hava trossar och kablar viss benägenhet att indragas
och fastna i van 1 i ga propellrar. På undervattensbåts] agare, vilka önskades kunna
passera över kablar och bommar m. m., utan att propellrarna skadades, avprovades
under världskriget i den brittiska marinen en propellertyp, spiralpropellern (fig. 1113),
som i berörda avseende visade sig synnerligen fördelaktig. Denna, en
Thornycroft-konstruktion, något påminnande om en del av de allra första skruvpropellrarna, besatt
dessutom, märkligt nog, en verkningsgrad i det närmaste lika hög som för de bästa
propellrar av vanlig typ, som för jagarna ifråga kunnat konstrueras.
Förutom den brukliga propellerplaceringen akterut i fartygen anbringas ibland
propellrar i för en. På isbrytare förekomma både en eller två akterliga propellrar samt
på större isbrytare dessutom ofta en förlig propeller. Den förliga propellern avser då att
genom sin sug verkan underlätta framträngandet i isen. Försök hava också gjorts att
placera en båts enda propeller i fören. Ett experiment i den vägen utfördes år 1908 i
Frankrike med båten »Le Bourbon», som hade en längsgående cylinder fäst under sig.
I cylinderns förliga ända satt en mångbladig propeller av 0.8 m diameter, som sög in
vattnet i tuben. Båten var 16 m lång, 1.4 m bred i vattenlinjen, 0.9 m djupgående och
hade en nollspantarea av 0.27 kvm. Med två motorer, om tillsammans 100—120 hk,
hade man hoppats på mer än 50
knops fart, men båten uppnådde blott
16—20 knop, varvid motorernas
varvantal också blev mycket lägre än
avsett. Motståndet såväl utanpå som
inuti den långa cylindern, som
propellervattnet hade att passera, var
tydligen en väsentligt bidragande orsak
till desillusionen för konstruktören,
Andrée Gambin i Paris. En något
liknande uppfinning, av tysken A.
Börner, väckte år 1927, då den
bekantgjordes, viss uppmärksamhet.
Börner hade studerat fiskarnas mun
och gälar samt kommit till en del,
f. ö. rätt tvivelaktiga slutledningar
Fig. 1113. Spiralpropeller, använd på en del brittiska
undervattensbåtsj agare under världskriget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
