- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / VI. Vattenbyggnader, navigation, skeppsbyggnad, luftfart /
898

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Skeppsbyggnad, av Nils J. Ljungzell - Framdrivning - Segel, vindrotorer o. dyl.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

898

SKEPPSBYGGNAD.

Fig. 1143. Segelritning till tvåmastad märssegelsskonert (brigantin).

lika starkt, men sakta anbragt vindtryck. Krängningen fortfar till den Intningsvinkel,
vid vilken, den dynamiska stabiliteten (jfr sid. 829) blir lika med den fartyget tillförda
levande kraften. Detta framställes grafiskt i fig. 1144. OB och 0Bv betyda här
segelmomentet i upprätt läge vid två olika vindstyrkor; kurvorna BDC och B^Dfi hur
segelmomentet avtar med växande krängningsvinkel. Den mellan en del av en sådan kurva,
baslinjen och angränsande ordinator inneslutna ytan, t. ex. OBDE, representerar det
arbete, vinden nedlägger för att kränga fartyget från 0° till den vinkel, som motsvarar
punkten E. Antag nu, att ett skepp befinner sig i upprätt läge och träffas av en
vindstöt, som tillför fartyget en levande kraft, motsvarande ytan OBFG. Hade vindtrycket
i stället anbragts så småningom, skulle skeppet krängt över, tills stabilitetsmomentet
blivit lika med segelmomentet, i detta fall till omkring 18°. Krängningen fortsättes nu
däremot, tills hela överskottet av levande kraft utöver dynamiska stabiliteten
absorberats; detta inträffar vid c:a 37°, då ytorna OBFG och ODHG äro lika stora, eller ytan
OBD = ytan DHF. Vore vindstyrkan så stor, som den i II visade segelmomentkurvan
ByDfi antyder, bleve motsvarande vinklar omkring 37° och 70°, d. v. s. risken för
kantring stor. Som regel kan sägas, att för mindre lutningar, intill vilka den statiska
stabili-tetskurvan är närmelsevis rak,
ett fartygs krängning vid en
häftig »by» blir dubbelt så stor,
som om vindtrycket anbragts
så småningom. För att
segelskepp skola motstå vindstötars
inverkan på betryggande sätt
anser marindirektör I. A.
Engström, författare av en
välkänd »Lärobok i Skeppsbyggeri»,
att stabilitetsgränsen (d. v. s.

Fig. 1144. Grafisk framställning av vindstötars inverkan vid
segling.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:04:18 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/6/0908.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free