Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Skeppsbyggnad, av Nils J. Ljungzell - Styrning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STYRNING.
919
under barlastresor verka säkrare än andra slags roder. Mittrodret 1 är det egentliga
huvudrodret, vars styrverkan förstärkes av de genom de strömlinjeformade stagen 4
därmed fast förenade sidorodren 2. Ställrodret 3 är här delat i två halvor, en på
vardera sidan om utbyggnaden 7 på huvudrodret, vilken innehåller länkutväxlingen till
manöveraxeln, som går genom huvudrodrets ihåliga hjärtstock, 5. Detta slags
trippel-roder har bl. a. funnit tillämpning på åtskilliga tyska flodfartyg.
En annan roderkonstruktion, som på senare år börjat tillämpas i viss omfattning,
är det s. k. Oertz-rodret, uppfunnet av dr ing. Max Oertz i Hamburg. Det är
utbildat som ett strömlinjeformat deplacementroder (d. v. s. ihåligt), som med sin
avrundade framkant skjuter in i en urtagning av en byggd och särskilt utformad
roderstäv. Oertz-rodrets huvudsyfte är att eliminera virvelbildningar och därmed
sammanhängande förluster i framdrivningshänseende samt att erhålla en god styrverkan.
Manöver- eller backslagsroder skilja sig från samtliga hittills beskrivna rodertyper
därigenom, att de förutom styrande verkan även avse att möjliggöra ändring av ett
propellerfartygs rörelse från full fart framåt successsivt till stopp eller back, utan att
maskinens eller propellerns hastighet och rotationsriktning behöva ändras, vilket
annars vid stopp- eller backmanöver är erforderligt. Dylika manöver- eller
backslags-roder hava hittills, såvitt bekant, endast kommit till användning på smärre fartyg,
huvudsakligen motorbåtar. Konstruktionerna åsyfta en lätt utförd omställning av
roderdelarnas inbördes lägen, så att propellervattnets strömning förändras samt
vattentryckets varierande verkan på rodret bringas att återverka på båtens rörelse. Ett av
de mest kända manöver rodren är Kitchen-rodret, uppfunnet av engelsmannen J. G. A.
Kitchen under världskriget. Konstruktionens utseende och verkningssätt framgår
av fig. 1172, 1—8. Som synes, består rodret av två halvcylindriska plåtar, som omsluta
propellerstrålen och äro vridbara kring en gemensam, närmast vertikal centrumlinje
akter om propellern. Den ena roderhalvans hjärtstock, J, är massiv och genomgår
den andras ihåliga, B; nedtill kunna halvorna vridas kring en gemensam tapp (skiss 1).
Roderhalvorna kunna därför inställas i en hel serie olika lägen i förhållande till
varandra. Vid full fart framåt stå de helt öppna (skiss 2), så att de göra möjligast litet mot-
Fig. 1172. Manöverroder av Kitchen-typ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
