Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Skeppsbyggnad, av Nils J. Ljungzell - Nutidens skepps- och båttyper - Handelsfartyg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
930
SKEPPSBYGGNAD.
Quarter Deck Ships — och liknande partiellt skyddsdäckade fartyg sakna genomgående
däck. Huvud- och skyddsdäcken äro här avbrutna på en del av fartygets längd och
ersatta med ett »halvdäck», lagt ungefär på medelhöjd i förhållande till de andra (fig.
1176 VI och VII). På så sätt vinnes ett djupare lastrum under halvdäcket, vilket ibland
och särskilt akteröver kan vara fördelaktigt, då ett skarpt akterskepp jämte en
skrymmande propellertunnel kan göra det tillgängliga lastutrymmet under huvuddäck alltför
litet i förhållande till det förliga lastrummet. Icke minst »Three Island»-fartyg bruka
hava tendens att i lastat läge ligga djupare förut än akterut. Genom den i fig. 1176 VIII
angivna konstruktionen har det visat sig lättare att åstadkomma riktigt trimläge vid
full last. Mindre och medelstora lastångare — upp till bortåt 100 m längd — byggas rätt
ofta som halvdäckare. Ur byggnadssynpunkt erbjuda dessa vissa svårigheter för
lång-skeppsstyrkans vederbörliga tillgodoseende, men halvdäckare föredragas i åtskilliga
fall av redarna för att de i fråga om laststuvning m. m. uppvisa betydande fördelar
framför andra skeppstyper. VW ell»-däckade fartyg, exempelvis av det i fig. 1176 VIII
visade utseendet, liksom den vanliga »Three-Island»-typen medgiva bekvämt förande
av betydande däckslaster, varför nämnda båda fartygsslag t. ex. för trälast-trader i
allmänhet befunnits lämpligare än »flush»-däckare.
En av de viktigaste åtgärderna för betryggande av fartygens säkerhet, så att de
bliva i möjligaste mån osänkbara, är skrovets indelning i vattentäta avdelningar genom
tvär- och längsgående skott, dubbel botten eller dubbel bordläggning. Vattentäta
tvärskott tillmätas mycket stor betydelse i berörda avseende. Om en läcka i bordläggningen
uppstår och framförallt om hålet befinner sig djupt ned, behöver läckan icke vara
särdeles stor, för att de vanliga länspumparna skola visa sig otillräckliga att avlägsna det
inströmmande vattnet nog fort, utan det börjar stiga inombords, med risk att fartyget
sjunker, allrahelst om det består av ett enda rum. Möjligheterna att hålla ett skepp
flytande, om det skadats genom kollision eller grundstötning, ökas emellertid högst
väsentligt genom anordnande av ett antal vattentäta tvärskott. Redan i en år 1864
utfärdad svensk förordning angående passagerarfartyg fanns en del bestämmelser om
vattentäta skott. Där nämnes sålunda beträffande passagerarångare »av första klassen»,
att en dylik skulle avdelas med två vattentäta tvärskott av järn, skiljande maskineriet
från övriga delar av fartyget, vilket dessutom, alltefter sin storlek skulle hava ett eller
flera hel- eller halvskott, vilka, så vitt utan väsentlig uppoffring av inredningens
ändamålsenlighet kunde ske, borde vara så anbragta, att även om en av de mellan skotten
inneslutna avdelningarna fylldes med vatten, fartyget ändock vore i möjligaste mån
betryggat mot faran att sjunka. Denna svenska förordning torde dock icke blivit vidare
strängt tillämpad, förklarligt nog förövrigt, då man i de stora sjöfarande nationerna
främst Storbritannien, ända till tiden för »Titanic»-katastrofen icke varit så noga med
den vattentäta indelningen, som man blev senare.
För vanliga sjögående järnfartyg upp till 87 m längd fordrar Lloyd’s Register att
minst följande vattentäta tvärskott skola finnas (fig. 1178): ett kollisionsskott,
avgränsande den s. k. förpiken och beläget c:a 5 % från förstävens skärningspunkt med
lastvattenlinjen, ett akterpikskott, vilket samtidigt skall anordnas så, att hylsan till
propelleraxeln inneslutes i en vattentät avdelning (akterpiken), vidare ett skott på förkant
och ett på akterkant av den del, som upptages av maskineriet. Är fartygets längd 87
—102 m, skall ytterligare ett skott anbringas, ungefär mitt emellan kollisionsskottet
och skottet på förkant av pann- eller motorrummet, och är längden 102—123 m, skall
även rummet akter om maskineriet uppdelas medelst ett skott. Antalet vattentäta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
