Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Skeppsbyggnad, av Nils J. Ljungzell - Nutidens skepps- och båttyper - Handelsfartyg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
936
SKEPPSBYGGNAD.
Redan i början av förra århundradet hade Lloyd’s Register uppgjort empiriska
regler för bestämmande av fribordet, men först under 1870-talet väcktes i
Storbritannien förslag (av parlamentsledamoten Samuel Plimsoll) om en på enhetliga grunder
byggd lagstiftning, däri obligatorisk besiktning av alla fartyg avsågs som garanti för
sjövärdigheten samt bestämd lastlinje såsom skydd mot överlastning. Board of Trade
och Lloyd’s Register fingo snart med saken att skaffa, och år 1882 framkommo de första
brittiska fribordstabellerna. »The Merchant Shipping Act 1894» tvang örikets redare
att utmärka lastlinjen, och en senare lag, av år 1906, stadgar, att alla fartyg, som
an-löpa hamnar i Storbritannien skola vara underkastade samma stadganden som brittiska
DNGRWYG.
Fig. 1183. Svenskt lastmärke (fribordsmärke) för ångare.
fartyg. Från sistnämnda år äro de brittiska, franska och tyska fribordsreglerna
praktiskt taget överensstämmande. Board of Trades hittills gällande lastlinjebestämmelser
utgå från den principen, att ett visst reservdeplacement (7r)’skall finnas, vilket även
relativt deplacementet (7) till lastvattenlinjen ökas med fartygets storlek —
exempelvis för »flush»-däckade lastångare växer Vr: V från 20.4 % vid L — 12 D = 21.6 m
till Vr: V = 35.8 % vid L = 12 D = 153.6 m — samtidigt som fartygen skola besitta
en viss konstruktiv styrka, för att normalt minimifribord skall medgivas. På fribordet,
sådant det beräknas enligt Board of Trades bestämmelser, inverka åtskilliga faktorer,
bl. a. förhållandet L : D ganska avsevärt, så att om detta blir större än det
standardförhållande, för vilket tabellerna äro upprättade, ökas fribordet. Likaså påverkas
fribordets storlek av den s. k. tonnagekoefficienten, d. v. s. förhållandet mellan
»under-däcktonnaget» (rymden under däcket, beräknad på speciellt sätt), uttryckt i eng.
kubikfot, och produkten av fartygets längd mellan perpendiklar, dess största bredd på
bordläggning och rumsdjup (d), angivna i eng. fot. Med större tonnagekoefficient,
d. v. s. fylligare skeppsform, vid oförändrade huvuddimensioner (L, B, D och d) ökas
fribordet. Ett s. k. »normalt däckssprång» är vidare fixerat; är ett fartygs verkliga
däckssprång större, tillåtes fribordet minskat i motsvarande grad.
En fribordsberäkning för ett handelsfartyg blir därför en mycket omfattande
procedur, varå samtidigt diverse skepp smätningsfinesser inverka. På fulldäckare mätes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
