Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Skeppsbyggnad, av Nils J. Ljungzell - Nutidens skepps- och båttyper - Handelsfartyg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
968
SKEPPSBYGGNAD.
båten icke fick så lätt att fastna i isen. Samma förskeppsform, ehuru utan tank,
användes sedan på de finska passagerarångarna »Oihonna» och »Wellamo», som visat god
isbrytningsförmåga.
Andra idéer beträffande isbrytares konstruktion hava kommit från Amerika. I
Michigansundet, som ofta är fyllt av is, hade man på sin tid med bra resultat begagnat
sig av metoden att backande taga sig fram med fartyg, styrda utifrån isen med hjälp
av linor. Detta ingav den amerikanske ingenjören Frank E. Kirby tanken att
anbringa även en propeller i fören på fartyg. Detta förslag kom år 1887 till utförande på
tågfärjan »S:t Ignac», som år
1893 efterföljdes av systerfärjan
»S:te Marie», vilka båda fartyg
visat sig vara synnerligen goda
isbrytare. Arbetssättet hos
isbrytare av denna amerikanska
typ, vilken sedan fått många
efterföljare även i Europa,
ehuru med mer eller mindre
förändrad skrovform, består i
huvudsak däri, att förskeppets
tyngd krossar isen, som
samtidigt angripes och avlägsnas
av förpropellerns
vattenströmmar. Vid brytning av fast is
går fartyget framåt för både
aktra och förliga maskinerna
samt drives mot isen, som på vanligt sätt krossas. Genom förpropellerns sugning
åstadkommes en tryckminskning hos vattnet under isen föröver, varigenom brytningen i hög
grad underlättas. Observationer hava ådagalagt, att 10—15 cm tjock is brutits endast
genom förpropellerns sugning, d. v. s. innan bogen nått fram till iskanten. Vid genom-
Fig. 1216. Spantruta till »Statsisbrytaren».
Fig. 1217. Längdsektion av isbrytaren »Krisjanis Valdemars». 2 800 tons deplacement, 4 500 ahk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
