Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Skeppsbyggnad, av Nils J. Ljungzell - Nutidens skepps- och båttyper - Krigsfartyg av Gösta Hartzell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
980
SKEPPSBYGGNAD.
delar kunna dock påvisas, varför man i övriga länder hittills ej ansett tillräckliga skäl
tala för övergång-^11 det elektriska systemet. Sålunda ställer sig vikten pr hästkraft
vanligen något högre än för kugghjulsutväxlade turbiner. Vidare äro de elektriska
manöveranordningarna rätt komplicerade och ömtåliga, varför haverier hos dessa lätt
uppstå, varjämte de elektriska motorerna med ledningar och instrument äro rätt
känsliga för vibrationer, temperaturväxlingar och fukt och fordra därför en noggrann
skötsel för att vara driftsäkra.
Vårt land äger för närvarande tre fartyg, pansarskeppen »Sverige», »Gustaf V» och
»Drottning Victoria» (fig. 1224 och 1225), som kunna räknas som jämförelsevis starka
artillerifartyg. På ett relativt litet deplacement, 7 600 ton, äga de en rätt kraftig
bestyck-ning, väl skyddat bakom pansar. För att höja artilleriets effektivitet har man numera
försett dem med centralriktanläggningar. Farten är även relativt väl tillgodosedd och
är högre än den för slagskepp vanliga. Maskineriet utgöres också å de två senast byggda,
»Gustaf V» och »Drottning Victoria», av kugghjulsutväxlade ångturbiner, på sin tid de
största i världen. Dessa anläggningar rönte därför stor uppmärksamhet även i
utlandets fackpress, och glädjande nog hava resultaten väl motsvarat de förväntningar, som
våra marina myndigheter ställt på dem. Som fartygen planlades och konstruerades
före och delvis i början av världskriget, har naturligt nog en del önskemål beträffande
skyddsmedlen icke helt kunnat tillgodoses. Dock har man även på detta område sökt
draga nytta av världskrigets lärdomar och så långt omständigheterna medgivit
anskaffat erforderlig materiel samt tränat personalen i dess rätta handhavande. En nyhet
är, att den gamla rammstäven å de båda senast byggda »Sverige»-fartygen ersatts med
isbrytarstäv.
Kryssare. Genom Washington-avtalet hava stridsfartyg, som ej kunna räknas till
slagfartygens klass, begränsats till 10 000 tons deplacement. Häri ingår dock ej den
vikt, som upptages av bränsleförråd och reservmatarvatten. Vidare får bestyckningen ej
utgöras av kanoner med över 8 tums (20.32 mm) kaliber. Den fartygstyp, som tangerar
dessa normer, den s. k. Washington-kryssaren, tyckes hastigt hava blivit populär hos
ett flertal mariner, i det ej mindre än ett trettiotal dylika kryssare äro färdiga eller under
byggnad. Här få de rivaliserande makternas marina konstruktörer ett unikt tillfälle
att direkt kunna jämföra sina skapelser, då de ju måste utgå från samma premisser.
Det måste dock framhållas, att en sådan jämförelse är mycket svår att göra, delvis på
grund av den sekretess, som numera kanske ännu mer än förr omgiver nybyggnaderna.
Vidare måste vid jämförelser hänsyn tagas till att ett krigsfartyg alltid mer eller mindre
blir en kompromiss mellan olika egenskaper, och skilda länders myndigheter kunna av
taktiska och strategiska skäl hava olika önskemål beträffande egen marin.
En amerikansk författare anser sålunda, att för Förenta staternas del den
viktigaste egenskapen hos en kryssare är sjövärdighet; sedan kommer i följande ordning:
hög fart, stor aktionsradie, kraftigt artilleri, uppställt i pansrade torn, vitala delar
skyddade av pansar, tillräcklig torpedbestyckning, förmåga att bära och sjösätta flygplan,
samt slutligen luftvärnskanoner. Sjövärdighet ernås bland annat genom högt fribord
med hög inbyggd back samt höga, väl skyddade bryggor. Vidare bör bredden i
vattenlinjen vara relativt stor samt vikterna lämpligt fördelade, så att fartyget får lugna,
behagliga rullningar, allt i avsikt att möjliggöra skjutning med artilleriet även i svårt väder.
Hög fart vinnes genom att giva undervattenskroppen lämplig form, som för ett givet
deplacement skall göra minsta möjliga motstånd genom vattnet. Detta utrönes
nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
