- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / VI. Vattenbyggnader, navigation, skeppsbyggnad, luftfart /
1007

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Skeppsbyggnad, av Nils J. Ljungzell - Skepps och båtars byggande - Varv

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SKEPPS OCH BÅTARS BYGGANDE.

1007

Fig. 1258. Plan av Harland & Wolffs nya varv, East Yard, Belfast.

erbjuda stapela vlöpningarna gärna svårigheter; bäddarna måste då i allmänhet placeras
i spetsig vinkel mot stranden, och ibland t. o. m. i solfjädersform (såsom på
Tecklen-borgs varv i Geestemünde), varigenom transporterna försvåras och varvsbyggnadernas
läge i förhållande till bäddarna gärna blir mindre fördelaktigt, än om bäddarna kunna
hållas vinkelräta mot strandlinjen. Äro bäddarna olika långa, t. ex. i en jämnt
avtagande serie, kan det ställa sig gynnsammare att placera dem i sned vinkel mot stranden.
Så är förhållandet vid Germaniavarvet i Kiel (fig. 1257). Det för ett varv disponibla
landområdets form och grundförhållanden äro ävenledes av väsentlig betydelse.
Beträffande områdets form och längden på dess vattenfront är behovet olika, beroende
på om varvet huvudsakligen skall avses för nybyggnader eller i större utsträckning
åter för reparationer, klassningar o. dyl. I senare fallet fordras lång strand för
anläggning av kajer, varom icke förtöjnings- och utrustningspirer få byggas. Detta gäller
även örlogsvarv, förenade med flottstation. Vid ett varv för huvudsakligen
nybygg-nadsändamål kan man däremot nöja sig med kortare strand och gå längre in i land med
varvstomten. Måste varvet placeras på en lång och smal strandremsa, bliva
kommunikationerna mellan varvets olika delar tidsödande och kostsamma. I regel är det
fördelaktigast att hava varvsområdet så koncentrerat som möjligt med samtidigt lång
vattenfront. Så blir fallet på en lagom stor udde, där materialtillförseln också brukar
kunna ordnas bra, antingen den skall ske sjöledes eller med järnväg. Varv med dylik
gynnsam form på området äro Götaverken i Göteborg, Howaldtswerke i Kiel,
Hab-land & Wolffs båda varv i Belfast, etc. Är stranden mera sönderskuren, kan gott
resultat även vinnas, om vikar gå att avstänga och göra till byggnads- eller
reparations-dockor, alternativt utrustningsbassänger, medan uddarna apteras för stapelbäddar,
verkstäder o. dyl. Ett varv åter, som skall grupperas kring en större vik, får gärna
besvärliga inre kommunikationer..

Goda såväl sjö- som landkommunikationer äro nödvändiga för ett större varv.
Järnvägsförbindelse är önskvärd. En viktig fråga är, på vad sätt råmaterialet till
byggena beräknas komma, om i huvudsak med fartyg eller järnväg. Omlastningar böra
om möjligt undvikas såsom fördyrande transporten. Även för ett varvs inre planlägg-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:12:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/6/1017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free