Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Skeppsbyggnad, av Nils J. Ljungzell - Skepps och båtars byggande - Varv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKEPPS OCH BÅTARS BYGGANDE.
1009
Fig. 1260. 350 tons stationär ntrustningskran vid Förenta
staternas örlogsvarv i Philadelphia. Kranen är
flaggprydd.
få hålla på med det ena slagets arbete — att t. ex. flytta plåtslagare, som äro vana med
det noggrannare krigsfartygsbyggandet, till att bygga handelsfartyg, kan giva dåligt
resultat i ekonomiskt avseende.
En viktig princip vid ett varvs planläggning är att verkstäder, bäddar etc.
anordnas så, att olika slags material gå kortast möjliga väg, d. v. s. att onödiga transporter
undvikas, såsom fördyrande fabrikationen. Detta bör framförallt vid plåt- och
profil-bearbetningsverkstädernas placering och anordnande vara den ledande tanken.
Således, antingen plåtar och profiler ankomma land- eller sjöledes, föras de till
lagerplatserna och uppmärkning, passera
sedan lämpligaste och möjligast
korta väg de olika arbetsmaskinerna
och transporteras därefter till
hopsättningsplatsen framför bäddarna
eller direkt upp på byggena där
eller i byggnadsdockorna. Samma
princip gäller de råämnen och delar,
som skola passera
maskinverksta-den. Gången blir exempelvis då:
genom förrådet till gjuteri och
ren-seri eller smedja och därifrån till
maskinverkstadens
bearbetnings-hallar och monteringsavdelning
samt vidare till fartygens
utrust-ningsplats, reparationsdockor etc.
Frågan, vilken av verkstäderna
som bör placeras närmast
stapel
bäddarna eller byggnadsdockorna, avgöres, då det gäller tillverkning av järnfartyg så,
att plåt- och profilbearbetningsverkstäderna läggas närmast — vid varv för byggande
av trä- och kompositfartyg blir det i stället bäst att hava timmermansverkstaden i god
förbindelse med bäddarna. Plåtar och profiler bearbetas emellanåt, särskilt på äldre
varv och reparationsvarv, i fristående arbetsmaskiner, med eller utan tak. Väsentliga
fördelar vinnas dock genom att sammanföra maskinerna i en verkstad. Denna
skepps-plåtslageriverkstad bör dock ej ligga alltför tätt inpå bäddarna, så att utrymmet för
hopsättningsarbeten på marken och för lagring av färdigbearbetat material blir för litet.
Den största bädden lägges om möjligt närmast verkstaden, så att de tyngsta
byggnadsdelarna få den kortaste vägen. Profilsmedja och spantbockningsplan kunna gärna
sammanhänga med eller ligga nära skeppsplåtslageriverkstaden.
Vtrustningsplatsen, där de sjösatta skroven förses med maskiner, ångpannor,
master etc. samt inrednings- och utrustningsarbeten i övrigt bruka utföras, kan däremot
med fördel vara belägen på något avstånd från bäddarna, så att arbetet å dessa icke
störes av trafiken till och från utrustningsplatsen. Denna utgöres oftast av en kraftigt
byggd kaj, ibland av en pir eller en bassäng, eller kombinationer av kajer och pirar, etc.
Icke alltför långt från utrustningsplatsen böra maskin- och pannverkstäderna vara
belägna, emedan de flesta maskinarbetena göras efter avlöpningen. För att undvika
för-halningar, som, då det gäller större fartyg, äro en både besvärlig och kostsam procedur,
kunna körbara kranar anordnas på utrustningskajen eller -piren. Sådana finnas bl. a.
vid Göta verken, där »Dan Broströms kaj» är försedd med två körbara utrustningskranar
64—270535. Uppfinningarnas bok. VI.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
