Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Skeppsbyggnad, av Nils J. Ljungzell - Skepps och båtars byggande - Järnfartyg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKEPPS OCH BÅTARS BYGGANDE.
1041
Fig. 1309. Stans och dyna.
Den utstansade »pluggen»
synes längst ned.
Fig. 1310. Stansmaskin med vagn för plåtens
manövrering.
plåtarna i elektromekaniska eller hydrauliska maskiner. Ehuru borrning, exempelvis i
form av »paketborrning», ibland förekommer, sker dock framställningen av hålen för
nitarna mest i stansmaskiner (fig. 1309), ofta försedda med stansbord eller stansvagnar
för underlättande av plåtarnas manövrering under arbetet — fig. 1310 visar en dylik
anordning, varigenom en man snabbt kan verkställa förskjutningen av plåten liksom
också stansens in- eller frånkoppling. Om bordläggning, däck
etc. utföras med standardiserade plåtar i större utsträckning
och varvets produktion är särdeles omfattande, användas
multi-pelstansmaskiner, vilka för varje slag kunna framställa flera
tiotal hål. Många hål skola försänkas, vilket sker i svängbara
radiälborrmaskiner eller transportabla borrapparater. Enkelkrökta
plåtar, såsom slagplåtar midskepps, bockas i böjvdlsverk — stora
sådana maskiner för upp till 10—12 m plåtlängd förekomma
(fig. 1311). Ett böjvalsverk består av tre, i tvärsektion sett
pyra-midformat placerade valsar, varav den övre, böjvalsen, är höj- och
sänkbart anordnad i förhållande till de båda undre, matarvalsarna,
som drivas runt med likartad rotationsriktning. Genom lämplig
inställning av böjvalsen erhålles olika krökningsradier hos plåtarna, som bockas i
maskinen. En plåt, som skall hava både longitudinal och transversal krökning, kan
först givas en något överdriven transversal böjning och därefter få passera valsverket
på nytt för att erhålla den longitudinala — på grund av plåtens styvhet förloras
nämligen därvid den transversala böjningen blott till en viss del. Är den önskade
krökningen betydande i båda riktningarna, kan en kombinerad kall- och
varmbearbetning erfordras; plåtar av mera komplicerad form glödgas i ugn och undergå
en omfattande smidesbehandling. Andra för plåtars bearbetande förekommande
maskiner äro pressar för flänsning liksom för
stansning av stora häl, kanthyvlar och
spets-ningshyvlar, eller fräsmaskiner för samma
ändamål, joggelvalsverk m. fl. Autogena
skärapparater begagnas också för en del
ändamål, såsom framställning av större hål och
andra utskärningar i plåtar.
Vid profilernas bearbetning är det i
främsta rummet spantens bockning, som
ådrager sig intresse (fig. 1312). Spanten
bestå oftast av vinkel-, bulbvinkel- eller
U-järn, som för större fartyg kunna vara
upp till 300 mm höga, och behöva, om de
skola hava krökt form, glödgas, innan
bock-ningen kan försiggå. Denna upphettning
äger enklast rum i plåtrännor, fyllda med
koks, varvid bränslet är i direkt beröring
med järnet, något som dock kan vara
skadligt för detta. Det bästa liksom vanligaste
är att för upphettningen använda långa
flamugnar, spantugnar, eldade med kol, koks
eller olja. Ugnarna äro ibland försedda med
66—270535. Uppfinningarnas bok. VI.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
