- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / VI. Vattenbyggnader, navigation, skeppsbyggnad, luftfart /
1047

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Skeppsbyggnad, av Nils J. Ljungzell - Skepps och båtars byggande - Järnfartyg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SKEPPS OCH BÅTARS BYGGANDE.

1047

Fig. 1321. Standardiserad tillverkning av järnskrov till
skepps-båtar med hjälp av fasta mallstommar. Welin Marine
Equip-ment Co., New York.

blicket är inne, frånslås läsarna, varpå, event. efter en stöt av en domkraft, skrovet
tillsammans med släden börjar glida, i början långsamt, sedan allt hastigare, tills det
träffar vattnet, varefter farten så småningom minskas. När släden släppt glidbanorna,
»hälsar» fartyget, d. v. s. fören doppar ned ett tag. Hälsningen blir djupare ju kortare
sjöbädd, som användes. Vid alltför kort sjöbädd kan det inträffa, att skrovet »tippar»,
d. v. s. slädens förända lyftes upp från glidbanorna, då risk för urspåring liksom
kross-ning av sjöbädden förefinnes. För att fartyget icke på grund av farten skall gå för långt
ut i sjön, begagnas framförallt vid trånga vatten särskilda stoppanordningar, i form
av tunga kättingar,
släpvikter m. m.

Bland missöden, som
förekomma vid avlöpningar,
är det icke så ovanligt, då
vattnet är trångt, att
aktern kör upp i motsatta
stranden, så roder och
akterstäv taga skada. Någon
gång har det också hänt,
att släden slirat och ett
skrov vält på bädden. För
ett antal år sedan hände
det på ett italienskt varv
vid sjösättningen av en
stor passagerar ångare, att
denna omedelbart kantrade
efter avlöpningen och sjönk.
Emellanåt har ett fartyg
svårt att »starta» sin
avlöp

ning, på grund av olämpligt smörjmedel (dålig såpa) under släden eller liten lutning på
glidbanorna. Ibland har det också hänt, att ett skrov stannat, sedan det glidit ett
stycke. Att sedan på nytt få det att börja röra på sig kan vara mycket svårt och
möjligen lyckas med anlitande av kraftiga bogserbåtar men kan ock fordra mycket
omständligare åtgärder och taga veckor, i vidrigt fall månader, i anspråk.

Vid tvär skepp sbäddar sker avlöpningen sidledes. Skrovet vilar därvid på ett större
antal parallella glidbanor, vilka sluta ovanför vattenytan, samt får under sjösättningen
häftigt falla ned i vattnet, varvid krängningen kan bliva betydande. Fig. 1319 visar
en sådan avlöpning^id Stora Sjöarna i Amerika. Fotografien är tagen i det ögonblick,
då krängningen är störst (c:a 74°); sedan rätar sig fartyget snabbt (i det visade exemplet
på 7 sekunder).

Efter avlöpningen bogseras skrovet till utrustningsplatsen. Med utrustning menas
färdigställande av fartyget, d. v. s. inmontering av huvud- och hjälpmaskiner (fig. 1320)
samt rörledningar och event. pannor, uppförande av resterande däcksbyggnader,
bryggor o. dyl., insättning av skorstenar, påläggande av trädäck, uppresning av master
med lastbommar, och installerande av vinschar och ankarspel, utförande av
inrednings-och målningsarbeten, m. m. En del av dessa arbeten göras ibland redan på stapelbädden,
men man vill i allmänhet hava fartyget i sjön så fort som möjligt för att kunna påbörja
kölläggningen av nästa bygge. Sedan utrustningen är färdig, brukar i samband med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:04:18 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/6/1057.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free