- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / VI. Vattenbyggnader, navigation, skeppsbyggnad, luftfart /
1058

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Skeppsbyggnad, av Nils J. Ljungzell - Skepps och båtars byggande - Betongfartyg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1058

SKEPPSBYGGNAD.

Fig. 1343. Tvärsektion av norska betongmotorfartyget »Stier».

Betongs huvudbeståndsdelar äro cement och sand, vilka blandas med vatten och sedan
stelna till en med tiden allt hårdare massa. För att få smäckrare konstruktioner armeras
betongen med järn. Armeringssystemet blir givetvis av stor betydelse, om betong skall
användas till skeppsbyggnad, där nedbringande av konstruktionens vikt är ett
första-handsvillkor för att betong överhuvudtaget skall kunna ifrågakomma. Armeringen
består av en järnstomme inuti betongmassan och kan vara sammansatt av järnbalkar,
rund- eller fyrkantjärn, nätverk av järn- eller ståltråd, i varje fall beroende på de
på-känningar, man behöver
räkna med. Armeringen
avser att öka materialets
hållfasthet, så att i
armerad betong
tryckpåkän-ningarna väsentligen
upptagas av betongen och
dragpåkänningarna av
armerings järnen. Medan på
järn- och träfartyg
skroven äro sammansatta av
en mängd genom skarvar
och växlar förenade
element, karakteriseras ett
betongfartyg av att
betongen däri ingår utan
egentliga fogar, så att
konstruktionen är mycket
homogen, n. b. inga
sprickor och blåsor finnas i
materialet.
Betongskroven påminna dock rätt
mycket om vanliga fartyg
ifråga om den
konstruktiva utformningen, där

t. ex. såväl kölsvin, vägare, spant och däcksbalkar som bordläggning gå igen, ehuru
hopgjutna till ett stycke. Fig. 1341 och 1342 visa längd- och tvärsektioner av en stor
betongpråm (L = 54.9 m, B = 9.6 m, D — 5.8 m, T = 4.6 m) om 1 000 tdw, byggd i
England. Vanliga arrangemang och utföranden av längs- och tvärgående armering på
betongfartyg framgå av fig. 1343 och 1344.

Arbetet på ett betongfartyg, gjutet i dubbla jormar, börjar så, att på lämplig höjd
över bädden ett golv anbringas av tätt liggande, lösa lämmar på reglar och underslag,
som vila på avlöpningsbanornas betongplintar. Detta golv får då delvis tjänstgöra
som form för fartygsbottnen, och på detsamma uppbyggas sedan övriga delar av samma
botten. Därefter uppställas på detta golv med lämpligt avstånd emellan mallar
eller knektar för ytterformen, vilka förut sammansatts på utslagsvinden, där på vanligt
sätt fartygets spantruta och linjer i full storlek uppdragits. Knektarna stöttas väl,
och på desamma spikas en ytterform av böjliga bräder, som lätt följa fartygets form.
Sedan påbörjas armeringen, som kan fullföljas helt och hållet för fartygets botten och
sidor genom noggrann och säker uppbindning medelst järntråd, utan att någon inner-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:04:18 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/6/1068.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free