Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Skeppsbyggnad, av Nils J. Ljungzell - Skepps och båtars byggande - Bärgning och reparation, av Gösta Hartzell - Strandningar och grundstötningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1062
SKEPPSBYGGNAD.
genom slitage och förrostning eller av andra orsaker alltför mycket försvagas, måste
de, efter vissa år underkastas ingående besiktningar, s. k. klassningar, vanligen åtföljda
av reparations- och förstärkningsarbeten.
Ett intensivt arbete pågår för närvarande att genom rationellt bedrivna
sjömätningar korrigera äldre sjökort särskilt över kusttrakter och livligare trafikerade
farvatten, för att eliminera risker genom oupptäckta grund och andra oriktigheter i
sjökorten (fig. 1347). Ansatser hava vidare gjorts att få till stånd internationellt
samarbete för ett rationellare utprickningssystem, och på fyrbelysningens område har icke
minst vårt land gjort en värdefull insats genom de nu världsberömda AGA-fyrarna.
En god hjälp vid navigeringen i och för angöring av kuster och inlopp i svårt väder
utgöra de fasta radiopejlstationerna i land, vilka på några minuter kunna per radio giva
befälhavaren upplysning om fartygets exakta läge. På sista tiden har man dock
alltmera gått in för att utrusta fartygen själva med pejlapparater ombord, de s. k.
pejl-ramarna eller radiokompasserna. Härigenom bliva fartygen i stånd till att själva taga
sina bäringar, så ofta de önska, antingen till radiostationer i land eller till mötande
fartyg, vilket senare förhållande kan vara av viss betydelse för undvikande av
ombordläggning vid osiktbart väder.
Väder lekstjänsten är numera rätt väl organiserad, så att stormvarningar snabbt
kunna utsändas samt väderleksrapporter dagligen meddelas per radio. Några länder,
såsom Danmark och Finland, hava dessutom ett rätt väl fungerande system att
vintertid insamla och bearbeta samt utsända rapporter angående isförhållandena vid
angränsande kuster. Å de nordligaste stråkvägarna mellan Europa och Amerika
förefinnas under våren och försommaren stora risker för sammanstötning med isberg.
Genom den hemska »Titanic»-katastrofen har allmänhetens uppmärksamhet särskilt
blivit fäst på dessa faror. Numera finnas några speciellt utrustade fartyg, vilka under
den farliga årstiden avpatrullera farvattnen ifråga, uppsöka och lokalisera isbergen
samt varna i närheten befintliga fartyg.
Navigeringsinstrumenten hava följt teknikens utveckling samt alltmera förbättrats
och förfinats. Bland märkligare uppfinningar på detta område må erinras om
gyro-kompassen (se kapitlet om styrning). En sådan anläggning är emellertid dyrbar och
mycket komplicerad, varför den huvudsakligen kommit till användning å krigsfartyg
och stora oceanångare.
Som förut nämnts, äro de flesta sjögående fartyg medelst skott indelade i
vattentäta avdelningar, varjämte större ångare och motorfartyg vanligen äro byggda med
dubbel botten. Detta byggnadssätt begränsar i de flesta fall följderna av en icke
alltför svår skada å undervattenskroppen, så att fartyget i viss utsträckning bibehåller
sin flytkraft och stabilitet.
Strandningar och grundstötningar.
Det ojämförligt största antalet sjöolyckor förorsakas av strandningar och
grundstötningar. Trots goda sjökort och relativt väl ordnad fyrbelysning och lotspassning
utgör vår svenska kust ett farligt område för sjöfaranden. Å bifogade karta (fig. 1348)
finnas utprickade de platser, varest strandningar ägt rum åren 1881—1915. Man ser
här huru farliga uddar, förträngningar mellan kusterna samt inlopp till större hamnar
äro för sjöfarten. Under år 1922 utgjorde exempelvis antalet strandade eller
grund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
