Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Luftfart, av Tord Ångström - Systemet lättare än luft (aerostater) - Gasformigt bränsle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1120
LUFTFART.
Zeppelinverken beslöt sig för användandet av blaugasen, trots att man hade att
välja på ett dussin andra gasblandningar, som hade samma sp. v. som luft, emedan
man redan vid Augsburger Blaugas A.-G. hade erfarenheter beträffande framställning
av blaugasen i stor skala. Blaugasen hade dessutom visat sig vara fullständigt ofarlig
för gascellerna.
Idén att använda den bärande gasen dåsom drivmedel för motorerna är gammal och
torde först hava lanserats av
Hänlein 1872. Sedermera
gjorde även Zeppelin själv
praktiska försök i denna
riktning. Efter kriget intresserade
man sig även i England mycket
för problemet och gjorde
försök med att driva motorerna
med en blandning av tyngre
olja (kreosot) och vätgas. Några
tillfredsställande resultat hava
emellertid icke erhållits,
sannolikt på grund av vätgasens
utomordentligt snabba
förbrän-ningshastighet, varigenom
motorerna utsattes för alltför
höga belastningar.
Grundtanken i det nya
systemet är följande: om man
antager, att hälften av den
bärande gasen (helium eller
vätgas) användes till att bära
bränsleförrådet, så kan denna
del av den bärande gasen
ersättas med ett gasformigt
bränsle med en specifik vikt,
som är densamma som för den
atmosfäriska luften. På detta
sätt befrias luftskeppskölen
från viktbelastningen av det
flytande bränslet, och hälften av luftskeppet blir fyllt med det gasformiga bränslet,
som icke väger något, då det så att säga bär sig självt.
Problemet gäller således att finna ett gasformigt motorbränsle, som har samma
specifika vikt som luften. Det visar sig, att etylen C,H4 har en sp. v. av 0.965 och etan
C2H6 en sp. v. av 1.035, under det att dessa båda kolvätens värmevärde är respektive
13 800 och 15 200 kg/kal.
Härav följer att etylen har ett eget upptryck av 45 gram per m3, under det att etan
väger ungefär lika mycket som samma mängd luft. Om man tar i betraktande att gasen
i luftskeppet under vägen förlorar något i bärförmåga dels på grund av direkta
gasförluster och dels genom osmotisk förorening, så är det för viktsbalansens upprätthållande
önskvärt, att luftskeppet under en färd blir lättare. Detta kan man realisera därigenom
Fig. 1411. Elektriska köket ombord på »Graf Zeppelin», som
skall stå för kosthållet för 20 passagerare under 4 ä 5 dygn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
