Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Luftfart, av Tord Ångström - Systemet lättare än luft (aerostater) - Heliumgasens användning för luftskepp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SYSTEMET LÄTTARE ÄN LUFT (aEROSTATER). HELIUMGASENS ANVÄNDNING. 1123
funnit helium i Frankrike vid Vaux-en-Bugey och Santenay-les-Bains, vid den
sistnämnda i så stor halt som 10 %. I Tyskland har man även funnit helium i jordgaser
vid Neuengammer. Jordgaserna i Texas innehålla l3/4 % helium, och tillgången är så pass
stor, att en fabriksmässig framställning av gasen för luftskepp kunnat upptagas.
Utvinningen av helium ur naturgaserna försiggår genom ett mycket invecklat
förfaringssätt, som baserar sig på Findes princip. Sedan kolsyran avlägsnats, bringar man
genom varierande tryck och värmeavledning alla andra gaser i flytande tillstånd, ända
till dess att endast helium återstår. Helium blir flytande vid —268° C och har endast
laboratoriemässigt bringats i detta tillstånd. Den procentuella sammansättning av de
i Amerika förekommande jordgaserna, som kunna ifrågasättas för heliumframställning,
är följande:
ch4 Metan c2h6 Etan co2 Kolsyra o2 Syre N2 Kväve He Helium
Ort
West-Virginia, Ohio.......................... 77.3 7.6 — — 14.7 0.43
Kansas....................................... 14.8 0.4 — 0.2 82.7 1.84
Texas (Petrolia-Field)....................... 50.6 10.9 0.1 — 37.5 0.945
Texas (Nacona-Field)............................ — — — — — 1.2
Rocky Mountains................................. — — — — — 1.34
Kanada.......................................... — — — — — 0.3
De fabriksmässiga detaljerna för det amerikanska framställningssättet hemlighållas.
Svårigheter uppstodo i början då det gällde att avlägsna vattenånga och kolsyra, innan
gasen ännu nått den för utvinningsprocessen erforderliga låga temperaturen. I en
förkylare låter man vattnet frysa och leder gasen under tryck genom en aetznatronlösning,
varvid även kolsyra avskiljes (CO2 + 2 Na OH = Na2 CO3 + H2O), först därefter börjar
den egentliga utvinningsprocessen. Efter den första proceduren erhåller man av den
ursprungliga 1-procentiga jordgasen en gasblandning, som redan innehåller 40 % helium,
s. k. »råhelium», vilken utgör en blandning av helium, syre och kväve. Under mycket högt
tryck och vid en temperatur av —140° C bliva syre och kväve flytande, under det att
helium förblir i gasformigt tillstånd. Sedan heliumgasen fått passera ett Filica-oljebad,
där olja och vatten avskiljas, lämnar det anläggningen med 97—-98 % renhet.
Den kvantitet helium, som existerade för 12 år sedan, uppskattas till icke fullt 1
m3 och användes endast för vetenskapliga ändamål. Denna gaskvantitet representerade
en framställningskostnad av c:a 180 000 kronor. År 1924 voro
framställningskostna-derna för 1 m3 helium i Amerika endast 21/2 dollar, och på sommaren 1925 hade de
reducerats till en dollar vid en produktion av omkring 20 000 m3 i månaden.
Heliums karakteristiska fysikaliska egenskaper göra densamma särskilt värdefull
för luftfarten. Helium är färg- och luktlös, den är det lättaste elementet näst väte och
ingår icke någon förening med andra element. Den har den bästa elektriska
ledningsförmågan av alla gaser och kan utan svårigheter befrias från föroreningar och alltså lätt
renas. Allt detta är egenskaper, som göra den synnerligen lämpad såsom fyllnadsgas
för luftskepp. En m3 helium väger vid 0° C och 760 mm tryck 178 gram, under det att
samma mängd luft under liknande förhållanden väger 1 293 gram. Härmed erhåller
man ett upptryck av ren helium i luft av 1 115 gram jämfört med 1 204 gram av
vät-gas, d. v. s. omkring 7*/2 % mindre. Denna skillnad i upptryck är givetvis en olägenhet
för helium jämförd med vätgas. Betydelsen blir emellertid mindre därigenom att helium
besitter 1/s mindre diffusionshastighet än vätgas, varför den längre tid kvarstannar i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
