Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Husbyggnad, av Carl Forssell - Inledning - Mätningsarbeten, av Albert Löfgren - Utsättning av stadsplan samt av tomter och byggnader - Byggnadens bärande delar - Krafter och jämnviktsvillkor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BYGGNADENS BÄRANDE DELAR. KRAFTER OCH JÄMNVIKTSVILLKOR. 7
Jämlikt byggnadsstadgan 1874 den 8 maj § 37 får ny byggnad eller till nybyggnad
hän-förlig förändring av gammal ej verkställas utan byggnadsnämnds därtill givna lov, samt
skall enligt § 40 byggnadsnämnden noga följa byggnadsarbetena och tillse, att
byggnaden får sitt rätta läge samt att ritningar och meddelade föreskrifter följas.
Byggnadsnämnden utövar en ingående kontroll över byggnadens rätta läge såväl i plan som
höjd och alltså också å byggnadens utsättning.
I byggnadsordningarna meddelas närmare föreskrifter, huru denna kontroll skall
utföras. Exempelvis föreskriver byggnadsordningen för Stockholm därom i huvudsak
följande. Jämlikt § 73 får nybyggnad ej begynnas, förr än stadsingenjören
(mätningsmannen) på marken utstakat byggnadens rätta läge och omfång. Detta sker dels genom
tomtmätning, dels där sådan förut verkställts och tomtens gränser ej äro föremål för
ovisshet genom s. k. första utstakning, efter ansökan till stadsingenjörskontoret. I
Stockholm omfattar sådan utstakning tomtens gränslinjer men i allmänhet ej
byggnadens ytterlinjer, vilkas utsättning den ansvarige byggmästaren själv verkställer men
vars riktighet enligt den av byggnadsnämnden fastställda planritningen dock av
stadsingenjörskontoret kontrolleras vid den s. k. slutkontrollen, se nedan. Där dock
byggnad skall ligga indragen å tomten och sålunda i allmänhet å stadens ytterområden,
utsättes även byggnadens kontur. Anmälan skall ock vid grundläggnings början
jämlikt 2:a stycket samma § ske till byggnadsnämnden i och för grundbesiktning.
Så snart sockelns hörnstenar uppsatts, bör s. k. sockelkontroll från
stadsingenjörskontoret begäras. Sockeln skall ju i Stockholm ligga rätt i allmänhet på centimetern,
varför sådan kontroll, innan sockeln i sin helhet satts och bakmurats, ofta är av behovet
påkallad och kan förekomma en besvärlig och kostsam omsättning och justering. Som
numera sockeln ofta gjutes i ett med grundmuren, bör vid sådana fall sockelkontrollen
påkallas redan då formen satts och innan gjutningen påbörjats.
Slutligen får enligt stycke 3 § 73 byggnadsarbetet ej vidare fullföljas, sedan
stenfoten blivit uppförd och behörigen bakmurad, innan kontroll skett dels från
stadsingenjörskontoret å stenfotens rätta läge i planet, dels från gatukontoret å dess
rätta höj dläge samt bevis i dessa två hänseenden meddelats. Detta är
stadsingenjörs-kontorets s. k. slutkontroll med kontrollbevis och gatukontorets höjdkontroll. Sagda
tvenne bevis måste föreligga hos byggnadsnämnden, innan den i styckena 4 och 5 samma
§ föreskrivna slutbesiktningen av bygget genom nämnden verkställes.
BYGGNADENS BÄRANDE DELAR.
Krafter och jämnviktsvillkor.
För att kunna förstå formgivningen av en byggnads bärande delar, måste man
känna de enklaste lagarna för att jämnvikt skall råda. Den allra enklaste lagen säger,
att två krafter, som verka efter samma räta linje, som äro lika stora och som äro riktade
åt motsatta håll, hålla varandra i jämnvikt. Fig. 3 visar en pelare. Lasten Q på övre
änden, A, hålles i jämnvikt av reaktionen Q mot pelarens bas, C.
Liksom pelaren i sin helhet befinner sig i jämnvikt, så befinner sig också varje del
av pelaren i jämnvikt. Undersöker man (fig. 4) delen AB av pelaren för sig, måste i
tvärsnittsytan, t. ex. en fog, genom B finnas en kraft, som håller lasten i jämnvikt och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
