Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Husbyggnad, av Carl Forssell - Byggnadens bärande delar - Konstruktionernas hållfasthetsegenskaper och dessas inverkan på formgivningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
HUSBYGGNAD.
Fig. 26. »Segertornet» i Delhi (~ 1230
e. Kr.) med i vertikalled refflade ytor och
yttre form påminnande om en
jämnstark pelare.
detta för böjning i negativ riktning, medan en
vanlig balk (fig. 27) säges vara böjd i positiv riktning.
Fig. 29 visar en tredje form av böjd balk,
den vid sina ändar orubbligt fastspända balken.
Om denna belastas kommer den att vid stöden
behålla sig horisontell och att emellan stöden
böja sig efter en S-kurva. Närmast stöden får
balken negativ böjning, på mitten positiv. Den
jämna övergången från positiv till negativ böjning
kräver att den negativa böjningen (jfr fig. 28) är
störst inne vid stödet, därefter minskar den så
småningom mot gränsen för den positiva
böjningen och måste i denna gräns vara noll, d. v. s.,
balken håller sig rak just i gränsen. Inåt den
positiva zonen växer sedan den positiva
böjningen (jfr fig. 27) och är skarpast d. v. s.,
krök-ningsradien är minst, vid mitten.
Genom att låta balken fortlöpa
sammanhängande över flera stöd (fig. 30) erhåller man en serie
av på varandra följande positiva och negativa
böjningar, negativa över mellanstöden.
Fig. 27. Enspänd balk, fritt npplagd. Överst
c gånger förstoring av modellbalk; underst
positiv böjning med diagram av påkänningarnas
variation.
Om en böjd konstruktion likformigt förstoras kunna reglerna för tillväxten av
tryck-eller dragpåkänning i farliga snittet, vållade av enbart egna vikten, studeras på samma
sätt som vid en enbart tryckt konstruktion. Fig. 31 är en böjd balk, en konsol, som å
fig. 34 är likformigt förstorad ett visst antal gånger, så att alla mått äro multiplicerade
med samma tal, c. 1 snittet AB å fig. 31 uppträder dragning vid överkant och tryck vid
underkant (jfr fig. 28). Konsolens del utanför AB är i jämvikt. Den belastas av sin egen
vikt, vilken hålles i jämvikt av spänningarna i snittytan AB.
Om en kropp är i jämvikt, betyder detta, att varje del av kroppen är i jämnvikt.
Tänker man sig en bit av kroppen avskuren genom ett snitt, så skulle den frånskurna delen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
